Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
gonting om detta verk är knappt nödigt,
då snart sagdt hvarochen liar läst det.
Hvem har icke berusat sig vid välljudet
af dessa mästerligt bygda perioder, dem
man igenkänner ännu i öfversättningarne!
Hvem har icke med den lifligaste spänning
följt dessa berättelser, i hvilka historien får
en romans intresse! Hvem har icke beundrat
mästarehanden i dessa historiska porträtter,
hvilka i glänsande belysning framträda på
duken! Hvem har icke lärt sig att
uppskatta detta säkra politiska förstånd, soin,
utan att stöta ifrån sig den omedelbara
känslans värme, i de mest invecklade
frågor med klar besinning träffar det rätta!
O O
Att stundom, oaktadt hans omfattande
käll-s tu dier, faktiska oriktigheter förekomma,
skulle man gerna lemna oanmärkt, om han
icke med tadelvärd egensinnighet hade
tillbakavisat hvarje beriktigande.
Hans död är för England, ja för
Europa en stor förlust. Hvem skulle väl
våga sig på försöket att i hans anda
fullborda det verk, som nu blef afbrutet?"
U.
Kopistens krönika.
D. 10 Mars.
Vintern 1SG0 iir en förstockad varelse: den
borde kunna se i almanachen, att dess tid redan är nte;
den borde förstå alla de tydliga vinkar den redan
fatt utaf vårsolen; den borde kunna läsa i
menniskornas anleten, att man redan haft mer än nog af dess
behag; — men nej, den är oförbätterlig, den tycker
liksom påfven, att tiden är "gjord för skräddare och
skomakare", den inbillar sig, liksom mänga andra
höge herrar, att dess välde är särdeles ljufligt och
populärt, och den gifver ej ett streck med sig, den
låter ej en ispigg smälta, utan hopar ännu dagligen
blott mera och mera snö på sitt råbarkade samvete.
Man murrar, men hvad är att göra?
Men midtibland dessa drifvor, som snart hota
■Btt utstänga dagsljuset ifrån våra rum, röra sig
själarne nästan lifligare än någonsin förr.
Riddarhus och ständers-hus, banker och penningväsende,
nationalitet, "nationaltheater"* konstakademi,
folkskolor, folktidningar, folkbibliotheker, jernvägar,
gaslysning och telegrafer, — det der är allt saker,
hvilka man nuförtiden måste komma att vidröra i hvarje
bildadt samqväm. Tankarne börja också här få en
smula motion, och det ser verkligen ut som skulle
våra finska tankekrafter, blott lederna engång litet
uppmjukas, räcka till att springa långa vägar nog på
samma dag.
Ridderskapets och adelns komiterade
sammanträda dagligen, men torde likväl ej hinna afsluta sina
arbeten förrän i slutet af nästa vecka. Man har att
vänta de bästa frukter af desse herrar komiterades
verksamhet.
Äfven frän andra häll förspörjas inhemska
politiska nyheter af diverse slag. De flesta tillhöra endast
de döfstummas krönika — om man så kan uttrycka sig.
Men några erhållas från sjelfva F. A. T. Så läste man
der nyligen, att frih. L. G. v. Ilaartmans
utomordentliga förtjenster ännu efter hans död blifvit belönade
medelst afskrifvandet af ett län, stort 20,000 rub. s:r,
som 1846 blifvit den aflidne utur finska banken
beviljadt. Banken godtgöres af finska statsmedlen.
Ett notabelt dödsfall har inträffat.
Enke-gehoime-rådinnan friherrinnan Gustaf na Sofia Hjärne, född
/tosenborg, afled härstädes i tisdags d. 6 Mars, i en
ålder af 80 är. Som en ensam lemning ifrån flydda
tider hade hon redan länge lefvat bortgömd och
tillbakadragen frän verlden, der hon engång hade lyst
genom skönhet, talanger och behag. Hon var ett barn
af Gustaf III:s dagar, och med de dagarnes alla andra
utmärkande drag följde henne också kärleken till
vitterhet och litteratur ända till lefnadens afton. Sjelf
roade hon sig ofta med att författa verser än på
svenska än på fransyska. En större dikt "Tavastehus slott",
har tillochmed framträdt i tryck. Talar sägnen sannt,
så hade den aflidna också spelat en rol i en politisk
dram, den sorgligaste vår historia har att omtala. Af
de der spelande var hon den sista.
Vid universitetet är tyst och fredligt. Man
väntar professors-installationer och rustar sig till
magister-och doktors-promotioner. Föreläsningarne i modern
litteratur besökas liksom sistl. höst af stora skaror af
åhörarinnor. Akademiska läseföreningen har haft sitt
årsmöte, och ett allmänt studentmöte i och för
studentbyggnads-angelägenheterna kommer att hällas inom
kort. Studentkatalogen är utkommen och upptager 398
studenter, hvaraf 47 theologer, 78 jurister, 41 mediker,
112 hist.-filologer och 120 fys.-mathematiker. Tvenne
medicinska licentiat-afhandlingar ventileras d. 14, nemi.
"Om varikocele" af F. C. Frankenhaeuser, och "Om
resektion uti knäleden" af G. \V. Strengell.
Finska litteratursällskapet sammanträdde i onsdags.
Man beslöt att lägga under pressen den finska
öfversättningen af Topelii Naturens bok, sedan pastor
Bäckvall nu hunnit ersätta det, olyckligen uppbrunna
manuskriptet med ett. nytt. För öfrigt förekom
ingenting af större betydenhet. Sällskapet firar sir. årsdag
förstk. fredag d. 16, då sammanträdet börjas kl. 4
e. m., i anseende till den stora konserten för Porthans
minnesstod, som gifves samma afton.
Finska konstföreningen firade i dag f. m. sin årsdag.
Ett stbrt antal medlemmar voro som vanligt närva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
