Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
ifrån preste-ståndets. Åhörare-läktaren är
här lika trång och inskränkt som der.
Talmannen sitter också här på en upphöjd
plats i öfra ändan af rummet. Men till
sin öfriga inredning är borgare-ståndets sal
ej fullkomligt lik preste-ståndets. Man
återfinner icke här presternes beqväma
länstolar, men likväl icke heller riddarhusets
enkla bänkar utan ryggstöd.
Borgareståndet sitter uppå soffbänkar, försedda
med pulpeter, som jag vill minnas, och
radade efter hvarandra i tvenne afdelningar,
sålunda att en gång är lemnad öppen i
midten af rummet.
Riksdagen led, såsom jag redan nämnt,
emot sitt slut vid den tid jag beskrifver,
den befann sig i ett visst
afmattningstill-stånd, och endast sällan förekommo mera
i stånden några frågor af högre vigt och
intresse. Jag blef derföre ej ofta lockad
till att besöka borgare-ståndets sessioner,
och jag hade således ej heller tillfälle att
tränga djupt in i ståndets inre
förhållanden. Men det tycktes mig, som skulle
debatterna i detta stånd i allmänhet ha
haft en lifligare karakter än i något af de
öfriga stånden. Man uttryckte sig väl här
kanske mindre flytande och ledigt än inom
adeln och preste-stådet, men de olika
åsigterna tycktes bär uppträda emot hvarandra
med mera skärpa, hvasshet och passion.
Talmannen, hr Asker, hade i sitt yttre
en viss tråkighet — kanske en följd af
den långvariga riksdagen. Han är
borgmästare i Jönköping, har tidigare varit
hofrättsassessor, och lär ha erhållit
talmansklubban, efter den vid riksdagens början
1856 plötsligt aflidne Lagergren, mindre
till följd af särdeles framstående politiska
förtjenster, än af brist på andra hugade
emottagare. Emellertid stod ban i ganska
godt anseende, och ban för
borgare-ståndets klubba åter vid nu pågående riksdag.
— En större notabilitet var
vice-talman-nen, grosshandlaren Schwan. Den
stockholmska börsens mest ansedde man och
en fiuancier af ovanlig förmåga, lära både
talmans-klubban och finans-portföljen flera
gånger ha varit honom erbjudna. Hans
utseende och skick är, liksom hans
lefnadssätt, fint och aristokratiskt. Såsom
riksdagstalare står han äfven i högt
anseende; höra honom fick jag dock aldrig.
Bland ståndets öfrige medlemmar vill
jag nämna endast någre få. ■— Borgmästar
Stolpe, en verklig stolpe för den
konservativa minoriteten i borgare-ståndet, är
redan en äldre man. Man må ha haft
hvilka åsigter som helst, och huru mycket den
liberala pressen än må ha sökt att
nedsätta honom, så kunde man dock icke låta
bli att egna denne representant! sin
aktning, då man hörde honom tala. I bela
lians väsende var någonting hederligt och
uppriktigt; hans uppträdande var enkelt
och säkert; han var icke egentligen någon
vältalare, men hans anföranden voro
rediga ocli kärnfulla, vittnande om stor
tanke-skärpa och grundliga studier isynnerhet i
fäderneslandets historia; och ban lät sig
icke i ringaste mån bringas ur fattning af
den venstra sidans stundom nog högljudda
skratt, då lians kärlek till det gamla och
fruktan för det nya alltför starkt trädde i
dagen. — Rådman Björck från Götheborg
var en af de förnämste talarne från
motsatta sidan, och hans tunga var emellanåt
rätt bitande och skarp. — Upsalas
representant, rådman llenschen, känd såsom
"läsare", uppträdde ofta och på ett sätt,
som ingaf mycken aktning. — Också den
märkvärdige Wadstena-representanten,
di-ploinaten-publicisten-grosshandlaren Lallerstedt hörde jag taga till ordet. Lycklig
talare är ban icke. Denne mans
intressanta bana och många talanger ha nyligen
blifvit närmare omtalade af en
korrespondent i Abo LJnd:ser; jag behöfver derföre
ej uppehålla mig dervid. — Wahlström, i
yngre dagar en grundlig häfdeforskare och
bibliotheksamanuens i Upsala, nu
brukspatron och representant för ett af
bruks-distrikterna, höjde nästan aldrig sin
stämma i plenum; men i klubber och utskott
ansågs ban utöfva ett mycket stort
inflytande. — I hr Wallenberg, staden Sunds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
