Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
tre gracerna utvecklade ett öfvermätt af
älskvärdhet och en tjusning i sina
rörelser, som inan kanske icke annorstädes tår
se än i Lappland; jag antände den
oundvikliga cigarren och tillät mig, alldeles
emot min vana, att smått göra damerna
min kur. Skön var ingen af dem, det är
säkert, men den äldsta dottern, Marie,
hade jemte ett uttryck af godmodighet i
sina anletsdrag ett så ön t småleende och
en så oskyldigt kokett blick, att hon
kunde täfla med den bäst uppfostrade
stads-dam; vi sågo henne underhålla en hemlig,
men särdeles liflig ögonkommunikation med
en ung Lapp af vår svit, så att vi
oförbehållsamt uttalade vår misstanke o in en
liten inklination, men den lilla rodnade
så naturligt och bestred vårt påstående sä
hårdnackadt, att ingen menniska längre
kunde tvifla — bon var en lycklig brud.
Under det modren, en liten bestyrsain och
klassisk gumma, vid elden rörde i en liten
kopparkittel, från hvilken en svag
kaffelukt slog emot min näsa, hemtade hon,
Lapplands ros, fram alla koppar, som
linset hade att uppställa, och den yngre
systern delade hennes arbete i nigande och
presenterande. Det generar mig riktigt att
tala så mycket om den sköna Marie, men
det som är sannt, det blir sannt; hon var
obestridligt den vackraste flicka i hela
landet, och så blygsam var hon, den lilla
Marié, och förstod att vid presentering göra
de allrasomsötaste ögon! — Men allt har
sin tid, säger Salomo, kaffet blef drucket,
det fremmande sällskapet blef i nåder
för-afskedadt, och förberedelser till nattlägret
verkställdes; kronofogden konstruerade
för-niedelst en ofantlig planka en lutande plan,
på hvilken ban utsträckte sina lemmar,
domaren och jag kröpo in i en slags säng,
och den ainbulatoriske skolmästaren sökte
sig en plats på golfvet, och ban var
naturligtvis äter den förste, hvilken vi hörde
snarka ur ett omäteligt djup.
Följande morgon, medan renarne
benitades från skogen, försökte jag att skaffa
mig några notiser rörande vår värd och
hans förhållanden. Herr Padar innehar en
ganska betydande ställning i samhället; ban
är en bel bankir, och hans stuga är
Lapplands Lubeck och Hamburg, derifrån
handeln in minutissimo med stor driftighet
bedrifves åt höger och venster; mjöl, fisk,
smör, salt, i hemlighet också brännvin,
utgöra bufvudartiklarne. Icke allenast att
herr Padar är fullkomligt på det klara
rörande värdet af alla gångbara myntsorter,
men ban drifver också med synnerlig
förkärlek den i dessa trakter så omtyckta och
lönande byteshandeln; dertill skall han vara
en fiffig karl, som icke gerna byter utan
sin goda fördel, och för alla dessa
förtjensten skull tilldelade vi honom genast namn
och värdighet al kommerseråd. Ilans hus
bestod af två rum, till venster
freminand-kammaren, till höger pörtet, och emellan
båda en entrée, som ännu tills vidare
väntar på en dörr. 1 detta sistnämnda 3 ä 4
qv. fot stora rum hade man tillfälle att
göra små studier i varulagret; under eu
ganska hög snö, som var insläpad med de
genomvandraudes fötter, låg en hop läder,
mjölkfat, benkläder, skor, skidor och
allehanda kramgods, hvarifrån man helst
bortvände näsa och händer. Lutade emot
huset stodo utanföre stora kors, på hvilka
färska renhudar hängde uppspända liksom
standarer, och mindre dylika funderingar
för torkning af skoläder stodo i mängd
deromkring uppå gården, liksom bain
omkring sin fader. Till venster inidtemot
boningshuset fanns en byggning, utanför hvars
ingång ett berg af fin ljusgrön renmossa
motsåg sin sorgliga bestämmelse, under
det ett åtminstone lika så högt berg vid
O O
andra ändan at’ stallet redan hade
genomgått sitt öde. Icke långt från stallet var
köket beläget, der mossan kokas för korna
och fåren; just icke ett kök efter våra
begrepp, utan en hop af bräder, ställda emot
hvarandra så att de upptill bilda en spets
och omgifna med en hög snövall. Litet
längre åt höger stod en stor lådformig
byggnad, som jag höll för magasinet;
åtminstone hängde straxt utanför på ett plank
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
