Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
svit, och defileringen började. Ordern att
defilera under sträng militärisk tystnad
iakttogs noga, men när revyen var slut och
drottningen var i begrepp att fara bort,
då utbrusto samtliga korpserna i ett
dundrande trefaldigt hurrarop, som fann ett
tusenfaldigt eko i den församlade
åskådaremassan. Kl. 61 började återmarschen och
kl. 8 var allt slut. Af provinstrupperna
foro de flesta ännu samma afton sent med
extra-tåg till sina hem, alla i det ljufva
medvetandet, att England, då det gällde,
aldrig skulle sakna armar till sitt försvar.
Starkast af alla blad uttalar "Times"
den engelska national-stoltheten öfver
midsommaraftonens militäriska företeelse. Se
här ett stycke af dess ledande artiklar i
ämnet:
"Vi, som dock räkna 30 miljoner menniskor —
en icke så föraktlig folkmängd, äfven i bredd med
den civiliserade verldens största riken — ha blifvit
kallade ett omilitäriskt slägte, och på fasta landet,
hette det, måste vi erkänna, att vår närmaste granne
redan står långt framför oss. Lördagens företeelse
bevittnar falskheten af denna gamla och allmänna
sats. Fä vi blott tid nppå oss, skola vi uppte bevis,
att vi endast behöfva den nödiga öfningen för att
blifva lilca gode soldater som andra folk. Vi ha sjelfve
ingen aning om hvad som ligger inom oss eller om
vår stams oändliga mångsidighet. AH Englands
storhet har oförväntadt kommit i dagen. Vi voro den
sista af Europas nationer, till hvilken ordningen kom
att grundlägga kolonier och förvärfva besittningar i
fremmande verldsdelar. För 300 år redan hade
Spanien och Portugal ofantliga besittningar och en
kolossal handel bortom hafven, vi hade alls intet af
detta- Sodan dess ha vi grundlagt och gjort oss af
med Förenta Staterna, och ännu besitta vi Indien,
Brittiska Amerika, Australien, ocli andra folkrika
kolonier eller ouppmätta landsträckor. Ända tills för
ungefär 200 är sedan egde vi knappt en krigsflotta.
Medan för 150 år sedan Frankrike hade praktfulla
kanaler och Nederländerna ett fullständigt system af
inomlands-vattenkommunikationer, fanns det knappt
en enda kanal i England. Vid samma tid voro våra
landsvägar sannolikt så dåliga som de sämsta i
Europa. Vår landskapsmålareskola, nu den första i
verlden, är knappt ett århundrado gammal. I
mathematik och fysik stodo vi efter alla nationer, tills sir
Isaac Newton och hans samtida uppstodo. De fleste
af oss erinra sig den tid, då ännu icke fanns en enda
mil jernbana i landet, och många den tid, då vi ännu
icke hade en enda ångbåt. Vi kunde ännu omtala
särskilda fabriksgrenar, som icke längesedan blifvit
importerade eller uppfunna och redan ha hunnit till
en jettelik betydelse. Med dessa exempel och
lördagens upplifvande företeelse för ögonen våga vi det
påståendet, att det står i vår makt att blifva en stor
militärisk nation, och att vi skola blifva en sådan.
Frankrike gör konkurrens åt vår krigsflotta, och vi
skola göra konkurrens åt dess armée. Våra frivillige
skola gifva oss vida bättre soldater, än Frankrika
skulle uppställa af egen drift, och den dag skall
komma, då hvarje Engelsman, som kan böra en
musköt, skall träda in i de frivilliges leder."
Så "Times" i sitt kraftiga manér.
Enthusiasmen för de frivillige tyckes
sedan den stora revyen vara
utomordentlig, och deras skaror tillvexa i stora
proportioner. Målskjutning börjar blifva den
förnämsta grenen af Engelsmännens sport.
Sednaste utländska post medför
berättelser om den första engelska
national-mål-skjutning, hvilken såsom ett komplement
till de frivilliges revy blifvit öppnad i
närheten af London d. 2 Juli i närvaro af
drottningen och oräkneliga massor af
åskådare. U.
Notis.
(Benäget meddelad.)
Sednaste N:o af Gazette liebdomadale de médecine
medför den för värt universitet smickrande nyhet,
att vetenskapsakademien i Paris vid sammanträdet den
16 Juni utnämnt prof. Alex. Nordmann till
korresponderande ledamot i zoologi i ledighet efter Ehrenberg,
hvilken utnämnts till ordinarie utländsk ledamot i
ledigheten efter Alex. v. Humboldt. Då
Pariser-akade-mien endast har ett till talet bestämdt och ganska
ringa antal utländskt, ledamöter, har den lyckan att
blifva invald till en dess ledamot fordom och till en del
ännu ansetts såsom den största vetenskapliga ära en
dödlig här på jorden kan vinna. Att en sådan
utmärkelse nu vederfarits en medlem af vårt universitet,
är således en händelse, hvilken icke kan annat än
med glädje helsas. F. v. Wd.
Kopistens krönika.
D. U Juli.
Himlen klar i två dagar, barometern stiger,
hafs-vattnet faller och blir varmare — är man icke en
alltför förhärdad misströstare, sà kan man tro sig
ännu komma att få njuta af en verklig sommar.
Från Fredrikshamn äro redan alla
landtbruksmötets deltagare återvände. Om mötets allmänna
gång finner man en liten korrespondens i detta blad.
En detaljerad öfversigt af förhandlingarne, som
omfattade många frågor af allmänt medborgerligt in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
