Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
Sammelsurium.
Användandet af maskiner vid Englands jordbruk.
Med hvarje dag intaga maskinerna en allt
vigtigare rol vid Engelsmännens jordbruk. I England
har den höga arbetslönen redan från länga tider
tillbaka tvungit till besparing af menniskokraften.
Medan på kontinenten 30, 40, 50, ja 60 procent af
befolkningen uteslutande sysselsätter sig med
landtbruket, räknar England på 19 miljoner acres åkerjord
oeh lika mycket ängsmark endast 950,000 män, 120,000
qvinnor, 370,000 barn, som uteslutande syssla med
landtbruket, oeh detta med tillhjelp af 800,000 hästar.
Under de sednaste tio åren ha dertill kommit
nnge-fär 40,000 hästkrafter i landtbruksmaskiner; och
begagnandet af dylika maskiner har tilltagit så, att
under det sistförflutna året en enda stor fabrik levererat
10,000 hästkrafter för landtbruksmaskiner. Ännu
finnas kortsynta menniskor, hvilka mena, att arbetaren
genom detta maskinväsende kommer att blifva brödlös.
Men erfarenheten visar raka motsatsen häraf. Vid
skörden under sommaren 1859 voro icke mindre fin
4,000 skärnings-maskiner i gäng, hvilka pä en dag
förrättade arbete för 40,000 man. Det oaktadt
klagas allmänt öfver brist pä arbetande händer, tillfölje
hvaraf arbetslönen stiger. Ingenstädes har heller ännu
maskinernas större användande gjort att. efterfrågan
af arbetare blifvit mindre. Ila maskinerna gjort
menniskorna öfverflödiga, sä bar det endast varit på
någon viss ort och för någon kort tid.
= Statistiskt. lett nyss utgifvet arbete af Pietro
Maestri erhåller man följande uppgifter om antalet af
de menniskor, hvilka räkna italienska språket till sitt
modersmål:
I Neapel 7,049,984.
» Sicilien 2,229,620.
» Piemont ra. m. 4,953,952.
» Ön Sardinien 578,G30.
)j Lombardiet 1,878,874.
» Venedig 2,314,192.
» Mantua o. Peschiera 131,932.
» Triest o. Istrien 549,629.
» Ital. Tyrolen 558,223.
j) Kyrkostaten 3,260,163.
» Toscana 1,811,234.
>? Modena 608,991.
>, Parnia 501,185.
» Corsica 242,133.
;> Malta 130,802.
» Tessin 120,847.
» Graubiindteh 15,263.
» Monaco 8,010.
i! San Marino 6,031.
Summa 26,949,695.
= Enligt officiella uppgifter hade staden Rom i
slutet af sistl. är 182,585 innevånare. Ibland dessa befunno
sig 44 biskopar, 1,395 prester, 2,466 munkar 2,036 nun-
nor, 818 seminarister och kollegialer, samt 920
icke-ka-tholiker, hvilka på det officiella romerska språket
indelas i "kättare", "Turkar", "otrogne" och "Judar."
De i Ghetto boende Judarne, ungefär 8,000 till
antalet, äro då ieke inbegripne uti detta antal.
= Gasbelysningens skadlighet för vegetationen
intygas deraf, att i Paris, enligt officiella uppgifter,
sedan gasbelysningens införande 29,000 träd på
boulevarder och offentliga platser fullkomligen utdött.
Till salu uti Frenckell & Sons Bokhandel:
En missionärs resor och forskningar i
syd-Afrika af David Liviiigstone. 1—3 häft. 1: 80.
Om lunginflammation af d:r M. Huss.
Bibliothek i populär naturkunnighet. V.
Zoologiens grunder efter Milne-Eduards (Cours
élé-mentaire do Zoologie) m. (1. Utarbetade af T. Thorell.
Första afdelningen. Anatomi ocli fysiologi. 1: (10.
Hvardagslifvets chenii af James F. W. Jolin-
ston. Öfversättning af G. Thomée. Andra svenska
upplagan. Andra liäft. — 30.
Det allmänna välståndets natur och orsaker.
En kortfattad framställning af statsekonomiens
hufvudgrunder af Marins Gad. _ (jo.
Anden i Naturen af H. C. Örsted.
Öfversättning al’ C. J. Backman. J: 20.
Skandinavisk Fauna af Nilsson. Tredje
delen Amfibierna- Andra upplagan. — (;o.
Anteckningar om bortgångne samtida af C.
A. Adlersparre. ]• 40.
Yerldshistorien af F. C. Schlosser. 1—21
häft. 12: 60.
Konungariket Sveriges statistik i
sammandrag utgifven af Gustaf Thomée. Tredje häft. — 40.
Bidrag till Sveriges litteratur-historia af
And. Fryxell. Första häftet. Leopoldska
tidehvarfvet 1795—1810. Andra häftet. Atterbom. Striden
emellan akademismen och fosforismen 1810—1816.
— 64.
Nordisk Universitets-tidskrift. Femte
årgångens fjerde häfte. 75 kop.. D:o 6:te årg. 2:dra
häfte. _ 75,
Minnes-Bilder at Bernh. v. Beskow.
Första delen. ]: _
Joh. Henr. Kellgrens Samlade skrifter I—III.
3: —
Samlade Arbeten af Karl Aug. Nicander.
Tredje upplagan. I—II. — 80.
Ur Nerikes folkspråk och folklif.
Anteckningar af G. Djurklou. Med tolf musikbilagor. — 60.
Iijror,
Knappar, värjor och hattar iill studentuniformer,
hos R. Mellin.
Helsingfors, J. C. Frenckell & Son.
Imprimatnr: G. F. Aminoff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
