Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgifves hvarje Måndag
eller första helgfria
dag i veckan,
kl. 12.
PAPPERSLYKTAN.
l|Bbinnfnrs kn I (Mtotør.
Pris: för helt är 2 rub. s:r;
för halft år 1 rub.;
för lösa numror
ö kop.
Bref från Norge.
Till hr Ultramarin.
Christiania d. 5 Sept. 1S60.
Vän ocb broder!
Nu bar jag då kommit till detta de
fornnordiska hjeltebragdernas ocb sagornas
bemland. Jag bar vandrat omkring i denna
storartade natur, hvilken i fordna dagar
fostrade de väldige kämpar, hvilkas
bedrifter ryktet förde kring verlden. Jag har
seglat längs dessa kuster och i dessa
fjor-der, hvarifrån de stolta drakskeppen
utgingo för att bos söderns vekligare
innevånare ingjuta skräck och fasa, men äfven
ny kraft och nytt lif, och jag har i
The-lemarkens ocb Ringeriges fjälldalar sett
ättlingarne af de fordne Norges konungar
och höfdingar, från hvilka Englands stolta
adel räknar sina anor. — Men — du må
dock ej af denna början sluta, att du
numera bar att räkna mig till en af desse
fornnordiske svärmare, hvilka icke det allra
minsta vilja veta af den, som de säga,
prosaiska nutiden, utan endast dväljas i
en förgången tids stora minnen. Detta är
ingalunda fallet, men man kan icke hjelpa
det, att då man först kommer till Norge
och hör de gamla namnen, så vakna dunkla
minnen af huru man tänkte sig detta land,
då man i tidigare år läste nordisk
historia och nordiska sagor, eller då man hän-
fördes af de nyare skalder, hvilka behandlat
fornnordiska ämnen. Snart återkommer man
dock från dessa obestämda minnen och
finner, att man under sednare tider haft
tillfälle att se och beundra konstnärliga
skapelser, som mera hänföra sig till
Norge, sådant det nu är, än de gamla sagorna
göra det. I landskaperna igenkänner man
förebilderna för Gudes, Erichs och andra
nutida norske landskapsmålares taflor; bland
folket och i folklifvet ser man originalerna
till de scener, som Tidemann så
mästerligt afbildat uti sitt "norska bondelif"; och
på fjällsluttningarne finner man
säterhyddorna och dimmorna, och i de djupa
dalarne de klara sjöarne, som man känner
från de nyare norske poeternes och
beliet-tristernes skildringar. — Och vet du, allt
detta har sina bra stora behag.
Sedan numera äfven i Finland, liksom
i andra civiliserade länder, turisteriet, om
jag så får uttrycka mig, vunnit allt flera
och flera anhängare, så tycker jag det vore
allt skäl, att flere af våra resenärer, än
hittills varit fallet, ställde sina steg hit
till Norge. Hvarocben, som älskar
storartade naturscenerier, skulle, tror jag, här
finna sig tillfredsställd med sin färd. Men,
det är ju sannt, för detta ändamål
begifver man sig till Schweiz, ocb man bar der
kanske rikare lön för sin möda. Här i
Norge har man dock, utom naturen, äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
