- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1860 /
315

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

315

ej så väl inrättade, som t. ex. svenska ocli
finska handelsfartyg, men säkert torde vara,
att de för Norge äro en bland de största
rikedomskällor. — De ganska rika
bergverken drifvas med stor ifver, och och
man gör allt för att på ett vinstgifvande
sätt tillgodogöra alla malmer och
mineralier i allmänhet, som möjligen till något
kunna användas *). — För åkerbruket har
stort intresse vaknat. Man säger att dess
tillstånd förut varit mycket dåligt, men nu,
sedan landtbrukssällskaper blifvit bildade
och landbrnksskolor redan på flera ställen
inrättade, börjar det att höja sig raskt i
alla delar af landet, der nemligen naturen

’ O

ej sätter sig absolut deremot, såsom på
många ställen af den klippiga kusten.
Såsom ett exempel på det intresse, ined
hvilket dithörande saker numera omfattas, vill
jag anföra, att vid en nyligen bär i
grannskapet af ett landtbi ukssällskap
föranstaltad exposition af kreatur och redskaper
voro tillstädes, enl. tidningarnes uppgift,
emellan 4 och 5,000 personer, och de
exponerade artiklarnes antal uppgick väl till
det tiodubbla antalet af det, som vid
likartade expositioner hos oss kunnat
uppvisas. — Nu på sednare tider har man
äfven börjat göra mycket för upphjelpande
af skogarne, hvilka här äro mycket illa
medfarna, och hvilka dock för Norge äro
nästan lika vigtiga som för oss, då
skogsprodukter utgöra en i flere delar af landet
ganska vigtig exportartikel. Mycket är
gjordt och göres fortfarande för
kommunikations-anstalternas upphjelpande. Norge
har redan länge haft en jernväg från
Christiania upp till Eidsvold, och nya banor
äro under arbete. En mängd ångbåtar
underhålla kommunikationen utefter de långa
kusterna. Utom de stora postfartygen,
hvilka tillhöra staten, har man i nästan hvarje

*) Utom koppar och jern, som linnes i stor
mängd, har man silfver i Iiongsberg, samt nickel
och koboltmalmer pä flera ställen, som tillgodogöras.
Ett mineral, som man också på sednare tiden begynnt
bryta i stort, är Apatit, som består af fosforsyrad kalk
och utföres till gödselfabrikerna i England.

fjord en, ja ofta tvenne ångbåtar, och
dessutom flera, hvilka gå på kortare sträckor
af kusten, mera inomskärs än de stora.
På de flesta sjöar inne i landet, såsom
Mjö-sen, Tyrifjorden, Hitterdalsvandet, Hvitsjön
in. fl. äro äfven en mängd mindre
"Dam-per", som de här heta, i jemn rörelse.
Utomordentliga chausserade landsvägar äro
anlagda eller under arbete genom alla delar
af landet, och man kan ej göra sig ett
begrepp om den kostnad och det arbete
sådana fordra uti detta bergiga land, innan
man sjelf sett och beundrat det.

För folkupplysningen arbetas mycket.
Folkskolor finnas öfverallt, och sällskapet
för folkupplysningen sprider årligen en
mängd god lektyr ut kring landet. Som
exempel må jag anföra att en öfversättning
af Berlins Naturlära här redan upplefvat
två mångfaldigt större upplagor än
originalet i Sverige, och att en tredje upplaga
är under tryck. Uti ett sådant land, som
Norge, kan äfven folkbildningen blifva en
verklighet, och ej endast en tom
lyxartikel, skänkt af de högre bildade och sedan
aldrig använd, ty här inser folket snart
vigten af allmännare spridd bildning, då
det är dess såväl rättighet, som
skyldighet att sjelf behandla landets högsta
angelägenheter, och då det dervid finner att
sådant ej med framgång kan ske, om man
ej skaffar sig kunskaper. — Jag tror väl,
att man kunnat klandra mångt och mycket
af det som, i synnerhet i de första
tiderna, blifvit gjordt af storthinget, till följe
af den stora pluraliteten af så kallad
allmoge, som der finnes, och man hörer ännu
en och annan, som i enskilda fall klagar
öfver bonderegimentet. Enligt allmän
utsago blifver det dock allt bättre och bättre
med detta bonderegimente, och det skadar
ju ej att de par preference sig så kallande
bildade, då de vilja drifva sina forslager
igenom, måste försöka att framställa dem
så klart och tydligt, att hela folket förstår
dem, samt sålunda åvägabringa det goda,
de önska, på öfvertygelsens och ej på
maktbudens väg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:28:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1860/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free