Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389
Du Finlands Genius, som i sorg och nöd
Det Finska folket upprätthålla mägtat,
Som när det varit nära ren sin död,
Ny lefnadskraft uti dess hjärta fiägtat,
Se till, att folkets högre lefnadsmod
Af hvardagens bekymmer ej förqväfves
Och att ej denna konstens ärestod
Sin maning slösa må pä oss förgäfves!
Den samfundsande, som förlänat kraft
At styrande och styrde till att bygga
En konstasyl, hvars like vi ej haft, —
Må ej den anden mer tillbakarygga;
Men tåga under bildningens banér
Mot det af ljuset åt oss vista målet:
Till segrar, lika sköna — om ej mer —
Som plog med jernet, svärd här vann med stålet.
Hvad öden månde templet förestå,
Som nu åt konstens goda genius viges,
Vår barm af ädel stolthet klappa må
1 denna stund. Den stunden ej förtiges,
Ej glöms, så länge bildning häfder har
På den för oss så kära fosterjorden,
Och någon mins, att Finlands folk det var,
Hvars andes kraft bar bildning högst mot norden.
Efter ett kort mellanspel af orkestern
uppgick ridån ånyo och studeranden W.
Ho i.i g berg deklamerade nu en pä välljudande !
finsk vers af mag. Jul. Krohn författad
prolog, hvars längd förbjuder dess
införande här.
Nu följde den sköna oeh kraftfulla [-ouverturer]-] {+ou-
verturer]+} till "Kung Carls jagt", hvilken
utfördes af orkestern under professor Pacii
egen ledning och framkallade du
enhälligaste och mest uthållande applåder.
Derefter börjades den för dagens högtid
författade pjesen: sagospelet Prinsessan af
Cypern. Författaren > professor Z.
Topelius har sjelf i II:fors Tidningar redogjort
lör innehållet af sitt stycke, hvilket utgör
en fri behandling af ll:te och 12:te runorna
i Kalevala jemte spridda motivet* ur 15:de
och 29:de runorna. Han hade för tillfället
velat välja ett genuint-finskt ämne, och ott
mera tacksamt för lyrisk-dramatisk
behandling hade icke gerna stått att finna. Om
stycket likväl icke motsvarar alla dramatiska
fordringar, så får man ej förbise flera yttre
omständigheter, som inverkat på författaren.
För att vid invigningsspektaklet den nya
scenen skulle få lägga i dagen alla sina
materiella tillgångar, har han gifvit sitt stycke
den starkt fantastiska sago-karakteren. Han
har dessutom vid skapandet af rolerna
nödgats ha afseende derpå, att stycket skulle
komma att spelas af amatörer. Många
brister finna i dessa omständigheter sin
förklaring. Menstyckets många förtjenstfull sidor
måste af hvarochen erkännas: de flera
scenerna af innerlig täckhet och af verklig
dramatisk kraft, den öfverallt lediga och
välljudande versen, och isynnerhet den
sköna musikaliska texten till sångnumrorna.
Dessa numror utgöra också naturligtvis
genom prof. Pacii musik, ädel och anslående
såsom alltid, styckets stora glans-punkter.
Publiken var alltigenom lifligt intresserad
och uttryckte flitigt sitt bifall åt såväl
kompositör och författare som åt de spelande,
hvilka alla på rolernas och sångpartiernas
»lofvande hade användt den berömvärdaste möda.
När ridån efter sista akten hade gått
ned, begärdes af publiken "Vårt land",
hvilken också afsjöngs från scenen under
ak-kompagnement af orkestern. Derefter
framropades Pacius, Topelius samt alla de
medverkande. Sist afsjöngs ännu från scenen
"Suomis sång." Nödiga längre förberedel-
o o o
ser emellan akterna i det ännu ej
fullfärdiga maskineriet vållade, att spektaklet
slutades först inemot kl. 12,
Efter spektaklets slut blefvo samtlige
de spelande och öfliga medverkande — tills,
omkring 130 personer — inbjudna till en
sexa, an angerad i Hotel de Russie af ett
antal aktieegare i theateihuset och andra
stadsboer. Här uppträdde prof. Cygr>æus
och föreslog först en skål för den goda
samfundsandan i Helsingfors stad, hvilken
hade gifvit upphofvet till dagens
högtidlighet, och sedan skämtande en för den
fiu-ska trolldomen, som icke förnekar sig
ens i våra dagar, samt adresserade denna
skål till samtlige närvarande poeter, musici,
arkitekter, målare, sångare, sångerskor m. m.
Proff. Pacius oeh Topelius voro under den
glada sammanvaron föremål för den
lifligaste hyllning. Metr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
