Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
öingspnnkt. Enligt hvad man genom bref förnimmer,
har ett elegant kafé i närheten af Louvren, "Café
de 1’L’nivers", numera blifvit den finsk» koloniens
stadigvarande samlingsställe. Man har der tillochmed
nyligen inrättat ön adressbok för Finnar, med den
tryckta påskriften: "Suomalaisten nimi-kirja Pariisissa."
Kaféet har under detta år hållit Helsingfors
Tidningar, men kommer att för nästa är reqvirera äfven
Suometar och Papperslyktan. Bland de för
närvarande der vistande landsmän nämnas d:rne G. Fors
man och Pippingsköld, några yngre artister, ett par
af våra ingeniör-officerare, o. s. v. — "tillsammans
14 personer utom qvinnor och barn."
Man börjar också i Frankrike att litet mera än
hittills göra sig bekant med vår litteratur och våra
öfriga förhållanden. Sä berättas det, att den såsom
öfversättarinna af Fredrika Bremers o. a. svenska
romaner bekanta m:lle du Puget är sysselsatt med en
öfversättning af Topelii "Efter femtio är", i afsigt att
låta uppföra densamma å någon parisisk theater. Prof.
A. Geffrov, väl bevandrad i den skandinaviska
nordens förhållanden, lär inom kort ämna i "Revue des
deux mondes" offentliggöra en artikel om Finland
och dess tidningslitteratur. Äfven af hr E. Beauvois,
som med ifver studerat finska språket och folkpoesien
och icke längesedan blef kallad till korresponderande
ledamot af vårt litteratursällskap, berättas någon större
afhandling om våra litterära förhållanden snart vara
att förvänta. Allt detta är glädjande underrättelser.
Sammelsurium.
En idé af Garibaldi■ En känd författare, som
gjort bekantskap med Garibaldi i London 1854, då
denne som skeppskapten ankom från Södra Amerika
och ingick i Vestindiska dockans tjenst, berättar i sina
redan för några är sedan utgifna memoirer om
honom följande:
"Garibaldis åsigter skiljde sig redan betydligt frän
Mazzinis, ehuru ban stod till denne i godt förhållande.
Han sade honom i min närvaro, att man icke bör
reta Piemont, att hufvudsaken är att befrias frän
Österrikes ok; han tviflade mycket om Italien skulle
vara sä moget till enhet och för Mazzinis republik.
Han var emot alla upprorsförsök.
När han afseglade till Newcastle efter stenkol
för att derifrån begifva sig till Medelhafvet, sade
jag honom, att hans sjölif mycket behagade mig och
att han af alla emigranter valt den bästa lotten.
"Hvem ber dem icke göra som jag, svarade han med
värma. Det är min älsklingsfantasi, — skratta gerna
deröfver, men jag älskar den. Man känner mig i
Amerika; jag skulle ega under mitt befäl tre, fyra
sädana fartyg. Jag skulle på dem upptaga hela
emigrationen; matroser, löjtnanter, arbetare, kockar, alla
skulle vara emigranter. Hvad i all verlden skall man
na gör» i Eur^gA? Vänja sig vid slafveri, förrida tig
sjelf, eiler blifva en lösdrifvare i England. Att
bosätta sig i Amerika är ännu värre; det är slutet, det
är fosterlandsglömskans land, ett nytt hem med andra
intressen, allt är annorlunda och de som stadna i
Amerika lemna våra leder. Hvad är då bättre än
min idé, (och lians anlete lyste) hvad är då bättre än
att emigrationen samlar sig kring några master och
låter det bära af ut på oceanen, härdande sig i
sjömannens svåra arbete, i kampen med elementerna,
med farorna; det skulle ju vara den flytande
revolutionen, färdig att lägga till vid hvarje oberoende kust!"
I denna minut syntes han mig som en klassisk
hjelte, en person ur Æneiden . . ■ om hvilken man,
blott han hade lefvat i en annan tid, skulle gjort en
legend."
Detta var 1854.
Tfiliiing-cii Papperslyktan
fortsattes nästkommande år 1861 efter samma plan som
ander innevarande år, men af annan redaktion. Artiklar
i populära ämnen, berättelser om dagens intressantaste
företeelser inom eget land oeli i den öfriga verlden,
bloch utländska reseskildringar, poesier, noveller, skizzer,
anekdoter, smänoHser komma fortfarande att, liksom
här-förinnan, bilda tidningens innehåll. De meddelanden ur
dagens krönika, som hittills ingått i bladet, komma
äfvenledes att fortfara, ehuru "kopistens" liand är en annan.
Den färg, som vid allmänna frågors behandling
karakteriserat bladet tinder ledningen af den redaktion, som
grundlagt detsamma, skall icke förnekas af de yngre,
till en del äfven ännu opröfvade, krafter, som med godt
mod, om oeh ej utan tvekan, träda i dess spår. I stället
för några anspråk framkallande löften, hvilkas
vansklighet i en prenumerationsanmälan allmänheten ofta haft
tillfälle att erfara, tager man sig friheten hänvisa till
den kommande årgångens innehåll. Endast en försäkran
anser sig den nya redaktionen böra förutskicka: att den
allvarliga uppfattning red. hyser af det ansvarsfulla kall
den åtagit sig, icke skall tillåta red. att lättsinnigt föra
den allmänna meningens talan, samt att det glada
skämtet, hvars uddiga vapen red. icke vill afsäga sig, aldrig
skall under dess hand urarta till en ton, som blefve
nedsättande för publicitetens värdighet.
Prenumeration emottages i Frenckell 4’ Sons
bokhandel i Helsingfors med 2 rub. s:r för helt och 1
rub-s:r för half årgång samt å postkontoren i landsorten,
med tillägg af försändningsprocent och postmästarearvode,
med tillsammans 2 rub- HU kop. för hel och 1 rub. 2i5
kop. för half årgång.
Till salu uti Frenckell & Sons Bokhandel:
I dessa dagar inkommen:
Svensk litteratur,
hvaribland
Sånger af Zach. Topelius. l m.
Bor ui». Poetisk kalender af W. v. Braun.
1: 10.
Helsingfors, J. C. Frenckell & Son.
Imprimaturi L. Heimbürger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
