Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ined hvilken framgång han förstod, att
genom historiens behandling i uppfostran
vinna ett uppstäldt inål: en hjelte af den
beskaffenhet som sonen. Se härom äfven i
svenskt biograph. lexikon hans
lefnadsteckning af P(almblad), der det omtalas, huru
"ban fördjupade sig i allmänna historien
och såsom fader experimenterade, huru han
slog an på unga sinnen." Björnstjerna i
sina anteckningar skänker den unge hjelten
några varma ord, och missminner jag mig
icke alldeles, har ej blott Geijer, svensken,
utan äfven Cygnæus, finnen, egnat honom
en sång.
Då Rolf något så när följt styckenas
ordningsnummer vid meddelandet af sina
upplysningar, torde jag ej gå honom i
förväg, då jag tar mina sväfvande steg efter
honom. Soldatgossen har ju icke hos
honom något historiskt underlag, men väl
Björneborgarenes marsch. Längesedan har
jag hört, att den nu så benämnda, eljest
kallad Dupuys, Bonapartes, Witgensteins,
icke spelats af Björneborgarne, kanske
alldeles icke vid finska hären 1808, men väl
vid den 1812 uppsatta värfvade militären.
Vid denna tjenade ock v. Konow, och
härifrån härledde sig möjligen hans omtalade
lifvade hågkomst. Af den första tecknare
på finska språket af vårt minnesvärda krig,
mag. O. Blomstedt, har ref. den af en
gammal Björneborgsk krigare lånade uppgift,
att nämnde marsch varit dem okänd, men
i stället spelats en, som ännu lefver hos
folket och, t. ex. i llmola, vid
bondbröllopen spelas som brudinarscb. Om ej af
samma musikaliska värde, som den andra,
förtjenar den för sitt historiska att
offentliggöras, åtföljd af fosterländska (finska) ord.
Angående "Fänrikens marknadsminne"
anhålles hos Tit. Rolf om upplysning,
antingen ryktet ljugit, eller icke, då det
såsom "höge herren, generalen, klädd i
glitter, bjefs och bancl". utpekat gen.-maj. Gust.
Ad. Ehrenrooth.
"Lotta Svärd" är väl en fullkomlig
fantasibild, men en lika intressant som nödvändig
typ från dessa förhållanden, ehuru den tidens
män ej gerna tyckas viljp medgifva en s‡dan
marketenterskornps placering vid slagfätøet.
Om "den 5 Juli" lär Rolf anse ^^lräc^ligt,
i hvar mans minne förekommande,
historiskt vara yttradt af Cygnæus. Också
"Mpp-ter" är ännu förbigången, att ej tala .905»
"Fänrikens helsning", hvars föremål är ej,t
ännu lefvande minne, men derföre jugt
förtjent att odlas. Om "v. Essen" funnes
my.p-ket att berätta, det väntas således;
uteblifver det, så sker det väl derföre, att d‡jt
mest allt utgöres af tillämpningar till dp
två sista versraderna, innefattande en (ppr
inan öfversätter dem på prosa) trogen
karakteristik af honom. För den vid L^pp9
stupade Blums karakteristik vore hai^s ätyßp
lefvande broder, tillika vapenbroder, den
bp.-sta källan. En och annan oskyldigt naiy
anekdot är ännu i vidsträcktare kretsar kän^l
om honom; dock lär, i den prosaiska
verkligheten, nyländningen Spelt ej stått
Björneborgaren så nära; —så aktningsvärda de
än begge voro, ty "det bästa hade de lika,
trohet, aldrig vilseförd", så voro de dock
i "det mindre" representanter af två
alldeles olika riktningar.
Då Tit. Rolf lofvar nästa gång någrp
ord om "Landshöfdingen" af Wibeli, vill
jag hoppas, att ban ej för alltid öfverhoppar
"N:o Femton Stolt" med dithörande, ej de
mindre lysande, dock ärofulla namn under
"Adlercreutz", ej heller männen i det djupt
gripande stycket "Bröderna." Det har
slagit mig så, att jag med spänd väntan
motser upplysningar om den historiska
grunden för stycket. Jag har, som synes, ifrån
smått svarande blifvit fullt frågande. Långt
aflägsen från det finska riddarhuset eger
jag knapp notis om Wadenstjernor af en
äldre generation. En öfverstelöjtnant W.
deltog i krigsrådet på Sveaborg, hans öden
äro för mig okända, t. o. m. om ban
sam-manfölle med en ryktesvis känd major W.
i Laukas, häftig till lynnet, och som,
barnlös, skall adopterat till arfvinge af sitt
adliga namn deltagaren i sitt raska,
bullersamma lif, en medlem af slägten Colliander.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
