- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1861 /
118

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118

Dernäst intager Hr F. v. Wrights
vinter-hare ett framstående rum. ’ Jösse" är ute på
vandring, en frusen dag på senhösten.
Rimfrosten har redan belagt nejden med ett
vinterlik t dok. Försigtigt träder Jösse

o o

foten öfver en nedfallen trädstam och
blickar spejande tillbaka, lyssnande efter hvarje
niisstänkeligt ljud. Såsom en skicklig
taktiker — sans comparaison för öfrigt — vill
han behålla reträtten fri och icke låta
öfverrumpla sig af någonting opåräknadt.

En grupp grågäss af samma hand,
tillhör den redan kända genren af "Wrights
foglar", hvilka man alltid gerna återser.
Synnerligast är den stora möda, målaren
nedlägger i detaljteckningen, värd att
beundras.

Anjala fall torde icke kunna tillvinna
sig samma intresse, som de föregående
taflorna. Vi hafva en enda gång besökt
Anjala. Det var en herrlig
sommarmorgon, då solen klart bröt igenom det hvita
skummet, och vårt intryck deraf stod så
lifligt för vårt minne, att vi i taflan funno
något belt fremmande. Vi igenkände icke
vårt minne i detta Anjala fall, med sin
mörka, beslöjade himmel, hvilken
ingalunda, i vårt tycke, ökar fallets
imponerande anblick.

Herr Magn. v. Wright har exponerat
icke mindre än 10 taflor, landskapsstycken
till det mesta. Många äro vyer af för de
flesta åskådare bekanta nejder. Om vi
sammanräknade alla de utsigter Herr M. v.
Wright målat, och om vi kunde uppställa
dem alla i en lokal, så hade åskådarne
tillfälle att inom lokalens murar göra en
liel rundresa kring Finland. Herr M. v.
W. har verkligen gjort sig ospard möda
att på duken framställa en mängd
fängslande nejder i vårt land. Af hans i år
exponerade taflor stadnar man helst vid
Iiase-borgs ruiner.

Diisseldorferskolan är vid denna
exposition förnämligast representerad af
Aldler-11a Åberg och Frosterus. Man kan icke
undgå att gerna dröja vid den förras
Tyska landskap. Ensemblen är fängslande.

Taflan föreställer blott en sandig landsväg
ingräfd uti en höjd. En furuskog
omgifver vägen på båda sidor. Vatten
framskymtar i fonden. Perspektivet är
förvillande riktigt. Koloriten är varm. Man
finner sig helt hemmastadd och tror sig
se ett stycke egen landsväg, gräfd igenom
någon af våra sandtnoar.

Utsigt från nejden af Dusseldorf är
mindre anslående, genom den kanske mindre
väl valda trakten. Trädens alltför
geometriskt noggranna uppställning lämpar sig
icke för ett landskap. Taflan får
derigenom en anstrykning af pedanteri.

Såsom jemförelsevis mindre lyckadt
lärer man äfven kunna räkna ett
månskensstycke af samma målarinna. Färgtonen
förefaller alltför tung.

Uti några studier af samma målarinna
framstår hennes omisskänneliga talang att
framställa ett lyckadt perspektiv. Dessa
tre studier äro olika teckningar af ett
åldrigt, ärevördigt tempel. Man tycker sig
läsa vördnad och andakt vid anblicken af
dess gamla murar.

De af M:ll Åberg exponerade taflorna
gifva konstens vänner ett godt löfte. Vi
önska uppriktigt att detta löfte ej må
jäfvas.

Af Mill A. Frosterus finnes blott en
tafla på expositionen, men denna enda
förtjenar att minnas, äfven sedan de flygtiga
intrycken af mången annan redan hunnit
dunsta bort. M:ll Frostsrus har redan
härförinnan visat förmåga att enkelt och
anslående på duken framställa sin idé.
Båtfärden till kyrkan är ett ytterligare
bevis härfor. M:ll Frosterus lyckas alltid,
då hon icke väljer stormande uppträden
och en vild situation, utan det enkla,
lättfattliga och natursanna, och vi måste
gif-^ a M:ll Frosterus den rättvisa, att hon
nästan alltid väljer detta sednare. Sådan är
hennes nyaste tafla. Den gamla mormodren
sitter ined hopknäppta händer uti båten,
den svärsonen (?) med årån skjuter ut från
stranden. De skola begifva sig till
kyrkan, som aflägset framskymtar. En stilla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:28:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1861/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free