Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAPPERSLYKTAN.
Utgifves hvarje Måndag
w(W första helgfria
dag i veckan,
kU 12,
1861.
l:o
Ijfbiiigfors hu JO Inni.
Pris: för helt är 2 rub. s:r;
för halft år 1 rub.;
för lösa numror
5 kop.
>ågra ord om ett af vilkoren för
jordbrukets förbättrande.
(Meddelade af en i Ryssland vistande landsman.)
En ibland de omständigheter, som mest
frappera, då man jemför de olika
näringsgrenarne med hvarandra, är den hastighet
med hvilken hvarje förbättring eller ny
uppfinning, gjord på manufaktur-industrins
område, finner efterföljd bos dess idkare,
och tvertom den tröghet och det
misstroende, som alla förbättringar inom
jordbruket vanligen möta hos den jordbrukande
klassen. Denna skillnad kan till en del
förklaras derigenom att i allmänhet
fabriksvarorna äro lättare transporterade äu
jordbruksprodukterna och således
manufaktur-idkarena hafva mera att frukta af
konkur-rensen än jordbrukarena. Men månne ej
den förnämsta orsaken till ofvannämnde
förhållande måste sökas deruti, att i
allmänhet den industriella rörelsen är grundad
på en noggrannare beräkning och ett
fullkomligare bokhålleri, än fallet är med
jordbruket. En kniffabrikant t. ex. känner på
kopeken huru mycket hvarje skaft, hvarje
knifblad, hvarje beslag kostar honom. Då
det nu inträffar, att en förbättring blir gjord,
t. ex. i förfärdigande af knifskaft, kan
fabrikanten bestämdt beräkna huru mycket
billigare han kan göra hvarje skaft genom
att införa den nya förbättringen; och då
han tillika känner huru stor hans
afsättning är, blir det honom lätt att bestämdt
afgöra, om det kan löna sig för honom att
införa den nya fölbättringen eller ej.
Med jordbrukarene är detta sällan fallet;
de känna visserligen in summa huru
mycket de gifvit ut om året och huru mycket
de fått in, men få äro de, som på
kopeken kunna uppgifva, huru mycket
rågtunnan, smörpundet m. m. kostat dem. Och
ännu färre torde de vara, som känna huru
mycket hvarje af de särskilta
beståndsde-larne, som ingå i produktion af rågen,
smöret m. m., kostat. Orsaken härtill är den,
att man vid landtbruket ej håller nog
fullständig bokföring. Man för på sin höjd
en råg-, en smör-konto m. m. men
särskildt konto för rågplöjning, rågsådd,
rågskörd m. m. torde man sällan eller aldrig
föra. Och likvist tyckes det, som om
bokföring endast då kan vara nyttig, när den
är detaljerad. I annat fall tjenar den
endast att tillfredsställa nyfikenheten; ty huru
skall man kunna afgöra, om det kan blifva
lönande att införa t. ex. en skördemaskin,
ifall man ej känner med huru mycket
skördeomkostnaden ingår uti kostnaden af
rågtunnan? Och derom kan endast ett
fullkomligt bokhålleri upplysa.
Det skulle således tyckas, att, om man
i landtbruket lika klart, som i
manufaktur-industrien, med siffror kunde göra sig
reda för, huruvida en förbättring kan löna
sig att införa eller ej, — den borde kunna
räkna på en lika snar efterföljd, som nu,
i allmänhet, är fallet med de industriella
näringarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
