Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAPPERSLYKTAN.
Utgifves hvarje Måndag
eller första helgfri»
dug i veckan,
kl. 12,
1861.
Än n.
Ijrlsiiigfors kn 17 luni.
Pris: för helt är 1 rnb. >:r;
för halft år 1 rnb.;
för lösa numro*
ii kop.
Gustaf dcu tredjes första riksdagar.
Vi hafva uti trenne föregående nuinror
af Papperslyktan meddelat en teckning af
den svenska riksdagens utbildning till deu
författningsenliga betydelse och
sammansättning, densamma, enligt Finlands
gällande grundlagar, äger. Läsaren har
deraf kunnat finila att såväl
riksdagsmekanis-men i allmänhet, som isynnerhet
ståndsväsendet erhöllo sin fullständiga utbildning
under den s. k. frihetstiden. Denna
periods gränsten, 1772 års revolution
upphäfde uttryckligen alla ifrån 1680 "såsom
grundlag ansedde stadgar" och återställde,
som Gustaf III älskade att uttrycka sig
vden store Gustaf Adolfs regeringsform"
eller såsom det heter i hans
konungaförsäkran på rikssalen den 21 Augusti
nämnde år, "upplifvade deu urgamla Svenska
Friheten och återställde genom en ny
Fun-dementallag Sveriges gamla Lagar, som de
fore 1680 varit, till deras väsendtligaste
delar." Liksom dessa begge talesätt i sig
sjelfva voro ganska sväfvande •— ty
emellan Gustaf II Adolf och 1680 ligger ett
ganska ansenligt vägstycke af politisk
utveckling — så var äfven 1772 års
regeringsform i sina detaljbestämningar i hög
grad obestämd. Det syntes, och var i
sjelfva verket, orimligt att ifrån den genom
frihetstiden praktiskt utbildade
ståndsinrättningen och riksdagsmekanisinen återgå (ill
det outvecklade tillståndet på Gustaf den
andre Adolfs tid. Gustaf III hade vid re-
volutionen afgifvit ett slags löfte att efter
sex år åter sammankalla ständerna. Man
afvaktade med nyfikenhet, om detta löfte
skulle uppfyllas och huruledes det nya
statsskicket dervid skulle gestalta sig. Man
hade ännu ej sett mer än en af
statsmakterna funktionera och man såg endast
obetydligt rum lemnadt för den andra.
För oss utgöra Gustaf III;s riksdagar
ett slags praktiska kommentarier öfver våra
grundlagar. Vi förmoda således, att
läsaren icke skall vägra oss sitt iutresse,
då vi gå att företaga en liten historisk
exkursion, för att undersöka, huru ett
antal grundlagsfrågor, hvilka 1772 års
regeringsform icke berört eller lemnat
obestämda, på Gustaf deu III:s l iksdagar
praktiskt afgjordes och fastställdes.
Förutom konungens ofvanomordade
löfte, funnos äfven åtskilliga andra
bevekande omständigheter, som föranledde honom
att den S) September 1778 utfärda
riksdagskallelsen. Bland dessa var thronföljarens
Gustaf Adolfs då väntade födelse en af de
förnämsta. En annan var nödvändigheten
att "lugna" grannarne, särdeles Kyssland,
hvilket var särdeles angeläget att se
Gustaf III:s bänder bundna. Katharina II:s
sändebud, grefve Panin fordrade
ordentligen liksdag, såsom ett "bevis på, att
regeringsformen grundade sig på ständernas
medverkan." Grefve Ulrik Scheffer
skrifver härom till konungen "Det (Ryssland)
frågar litet efter graden af denna
medverkan; men principen, engång offentligen er-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
