- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1861 /
258

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

258

ocb dervid är att förmärka, att af den gas
bär beredes, åtgår en större qvantitet än
af stenkolsgasen. Yi kunna som bevis
anföra, att den största brännare man i
Stockholm använder, härstädes icke är tillräcklig
för åstadkommandet af behörig ljuskraft.

Till sist önskade vi fästa bolagets
uppmärksamhet vid två vigtiga frågor: Hvad
är det som erbjuder konsumenten en
garanti för att bolagets gasmätare verkligen

DO O

angifva det rigtiga beloppet af
gasåtgången? Vi skulle tillråda bolaget att, för
ömsesidigt förtroendes skull, låta kröna
gasmätarne, likasom man gör det med alla
mått. Ett sådant förhållande äger rum i
alla länder och torde nog förtjena efterföljd.

Den andra frågan är: Hvad åtgärder

o o

kan bolaget vigtaga, oin eldsvåda utbryter
i ett hus der gasledning linnes? Så vidt
vi känna har man icke gjort sig beredd
på en sådan omständighet. Oiu elden
kominer åt gasmätaren eller afbryter
rörledningen, måste ju en oerhörd qvantitet gas
utströmma, hvilket utan tvifvel framkallar
vådliga explosioner. Det återstår således
endast den utväg att stänga hufvudkranen.
Följden häraf blefve att staden nattetid
försänktes i ett egyptiskt mörker, och detta
får icke ske, emedan gatorna då om
någonsin böra vara upplysta. Man bör
således, likasom på andra orter, utanför
hvarje hus anbringa en sifon med krän,
åtkomlig från gatan, för att vid inträffad
eldsvåda genast af en från gasverket
beordrad person kunna stängas. Vi anse
dessa båda reformer vara af yttersta vigt.

Konsument.

Bref från Berlin.

Den turist, som samvetsgrant följt med
sin tid, torde ingalunda funnit det
behagligt för sitt efter frihet och otvungenhet
trängtande öga, att på hvarje steg, till
lust och leda, mötas af uniformer. Och
dock finner Berlinaren sitt Spree-Athen
vara en helgedom i detta afseende,
jernfördt med Potsdam, hvilket han gifvit det

lustiga namnet "Kasernopolis." En
resande deremot tycker, att de i uniformsväg
gerna kunna taga hvarandra i handen. Icke
nog med, att man ser uniformer i alla
möjliga färgskiftningar och grader, betydelser,
rörelser, ställningar och förhållanden, att
börja med poliskonstapeln och postbudet
samt ända upp till den gravitetiskt på
hästryggen promenerande generalen med
sina adjutanter, icke nog med invaliden —
positivspelaren i Thiergarten ocb alla dessa,
med landets döttrar sammanparade,
lustvandrande krigare, med och utan pince-nes,
med och utan bena i nacken, med och
utan ärr efter dueller, med och utan "taiUe"
med och utan liktornframkallande
lackbottiner, med och utan räntor eller skulder ....
Icke nog med allt detta lefvande, som
erbjuder tillräckligt stoff åt en Diogenes’, en
Timons, en Schopenhauers pessimism; icke
nog med denna mängd kaserner och
stadens — om jag så får säga — strategiska
fysiognomi; icke nog med denna
stereotypa verklighet: nej, äfven den monumentala
konsten tyckes här icke känna något
annat ideal än uniformen eller åtminstone
krigets värf, ty — det är sant —
marmorfigurerna vid slottsbryggau hafva ej
uniform, de äro tvertom klassiskt nakna. —
Men den gamle Fritz, omgifven af ett par
tjog krigare, högvaktens och
operaplatsens fem krigarstatyer jemte de sex
afsig-komne militärfigurerna på Wilhelmsplatsen
m. m. d. — är icke detta allt tillräckligt
talande, för att man ägde rätt till namnet
"Kasernopolis" öfverflyttande på
hufvudstaden sjelf?

Så ungefär tänker jag mig en liberal
turists hjerteutgjutelser öfver Berlin,
hvilket ban i likhet med de flesta nordboer
genomflyger i början eller slutet af en
längre resa på kontinenten, och råkar ban
till på köpet få ogynsam väderlek, så är
hans lynne ännu vresigare. Jag skulle dock
bedja en sådan herre blott för en stund
följa mig till "Bauakademie." Hans öga
mötes här af två statyer. Här till venster
står: Chr. Henr. Beuth, geb. 17 .. gest. 18 ..

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:28:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1861/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free