Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
således såsom ej fullt tillförlitliga,
bort-lemnas. Detta är äfven naturligt, ty
redan längdmått kunna ej med mathematisk
noggranhet konstrueras, ännu mindre
rymdmått och vigter. Att väga något, så att
felet blir ?ööö3 ^ela vigten, låter ännu
tänka sig, men att väga något, så att
hun-dratusendedelarue af bela vigten med
någon slags noggranhet kunde angifvas,
hörer redan till de fromma önskningarne.
Att dock uti ofvanuppgifna 0,4905173 icke
allenast hundratusendedelarne utan äfven
tiomilliondedelarne af hela vigten äro
an-gifne, kommer sig helt enkelt deraf, att
man vid de sifferräkningar som blifvit
gjorda erhållit ett sådant resultat och låtit
resultatet qvarstå oförändradt, utan att tänka
på dess absurditet. Vid detsammas
begagnande måste sedan pröfvas huru många
siffror rimligtvis kunna anses exakta. På
grund af det anförda bortlemna vi således
de tre sista decimalerna och antaga att enligt
denna uppgift ett ryskt skålp. — 0,4905
kilogramme.
Vid bestämmandet af ryska skålpundet
genom vatten, erhölls förut 1 ryskt skålp.
— 0,4906 kilogramme.
Hvilkendera af dessa värden liar mera
skäl för sig då man vill utreda
förhållandet mellan silfverqvantiteten uti mark och
franc? Ville man med den möjligaste
noggranhet pröfva detta, borde man veta,
hvilket begrepp landtdagen i Borgå gjorde sig
om vigten af ett ryskt skålp., då
detsamma antogs såsom mätande
silfverqvantiteten i den då antagna silfverrubeln. *)
Skilnaden mellan de af oss uppgifna värdena
är för öfrigt så liten, att det ena,
tillochmed i de noggrannaste tillämpningar, kan
tagas i stället för det andra. Emellertid
grundar sig påståendet, att vår finska mark
skulle innehålla mindre qvantitet rent
silfver än en franc, just på denna lilla, så
att säga, imaginära skilnad. Insändaren i
H:fors tidningar tyckes för sina beräknin-
*) Vi hoppas att möjligen en annan gång kunna
redogöra härföre, så vidt ståndens protokoller hafva
någon upplysning derom. Ked. not.
gar lagt det förra eller 0,4905 till grund.
Han har tillochmed tagit 0,49049, då
likvisst ryska komiténs uppgift 0,49052 (om
nödvändigt femte siffran skall bibehållas)
torde vara tillförlitligare. Vi skulle, med
hänseende till att bestämningen af
skålpundets vigt genom vatten är rationellare,
hellre hålla oss till värdet 0,4906. Nåväl!
då skulle en mark innehålla exakt lika
mycket silfver som en franc, hvilket af
följande enkla räkning lätt inses. På
förhand vilja vi anmärka, att 1 ryskt skålp.
= 96 solotnik = 9216 doli. En finsk mark
innehåller 1 solotnik 5J doli rent silfver.
Men 1 solotnik 5| doli = lT|ë solotnik
= ryskt skålp. = 0,0045 kilogramme
= 4,5 grammes. En finsk mark innehåller
således 4,5 grammes rent silfver. En franc,
vägande 5 grammes ocli bestående af
rent silfver, innehåller äfven 4,5 grammes
rent silfver. Silfverqvantiteten i begge
mynten är således eæakt lika.
Denna bevisning, hvilken tyckes
hafva all sannolikhet för sig, för oss ett
godt steg framåt till lösningen af frågan
om det franska mått-, mål- och
vigtsystemets införande i Finland. Vi begagna oss
ännu en gång af tillfället att fästa
vederbörandes uppmärksamhet härvid. Om —
såsom det vill synas — de flesta
Europeiska stater med tiden skola gifva det
franska systemet företräde, är det icke ur
vägen att Finland åtminstone tager frågan i
öfvervägande. En kommission af
sakkunnige män borde ju förr dess hellre
nedsättas för att upprätta ett förslag i detta
hänseende. Red.
Statskuppen 1789.
Det sista försök, vår riksdagshistoria
vet omtala, till att upplifva de gamla,
genom 1660 års regeringsform afskaffade och
förbjudna utskottsriksdagarne, skedde af
Gustaf den III samtidigt med
"Förenings-och säkerhetsaktens" genomdrifvande. Det
är också endast uti hvad denna omstän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
