Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAPPERSLYKTAN.
Utgifves hvarje Måndag
eller första helgfria
dag i veckan,
kl. 12.
1861.
;D 39.
Pris: för helt år 2 rub. sir;
för halft år 1 rub.;
för lösa numror
5 kop.
|Blsingfnrs tott 30 Jkptenttør.
Meddeladt.
Hvilken borde myntvigten i Finland blifva.*)
I alla länder, som hafva eget mynt, har
bestämmandet af en noggran myntvigt
tilldragit sig en sorgfällig uppmärksamhet. Ty
skall myntenheten ej vara sväfvande, utan
utgöra det oföränderliga mått, hvartill allt
begrepp om värde hänföres, så bör
nödvändigt vigten af ädel metall i densamma
bestämmas genom en af regeringen noga
fastställd myntvigt. För den sistnämnda
bör finnas en, på dertill utsedt ställe
förvarad, "likare" (normalvigt), hvilken då
utgör det handgripliga medel, hvarigenom
kontrollen såväl från regeringens som
allmänhetens sida utöfvas.
Vid bestämmandet af myntvigten bar
man i sednaste tider — allt för att vinna
den största möjliga noggranhet — sträfvat
till en viss enstämmighet. Ty om
unifor-mité hos skilda nationer i någon sak är
önskvärd, så är det väl i fråga om myntet
och om måttsystemet i allmänhet. Ja, det
finnes länder, der man tillochmed till en
viss grad uppoffrat principen om
myntenhetens oföränderlighet, för att från sin förra,
ehuru lagliga och noggrant bestämda
myntvigt, öfvergå till en annan allmännare
antagen.
Att den myntvigt, hvartill man allmänt
sträfvar, är den franska, behöfver knappt
•) Ehuru detta ämne redan i samma syfte varit
behandladt i Barometern införa vi likväl efterföljande
artikel, då den i många delar kan anses komplettera
den föregående. Red.
omnämnas. Så bar hela Tyskland ifrån
sin åldriga gemensamma myntvigt, en
köll-ner mark, år 1857 öfvergått till kilogramm
med dess indelning i 1000 gramm. Att
öfvergången, ehuru den något rubbat
qvan-titeten af ädel metall i de skilda
myntenheterna, dock blifvit genomförd, bevisar
endast densammas nödvändighet. I Preussen
utmyntades, före år 1857, 14*) Thaler af
en köllner mark fint silfver. Numera är
stadgadt, att 30 Thaler skola utmyntas af
’/2 kilogramm samma metall.
Silfverqvantiteten i Thalern blef härigenom omkring
2/a procent mindre än förr, eller 100 Thaler
af den nya utmyntningen blefvo = 99,78 af
den förra. Denna lilla förändring, ehuru
uti praktiken af ingen betydelse, blef dock,
såsom berörande den fina metallhalten i
sjelfva myntenheten, i början ej fullt gillad.
Lika med det nya preussiska fastställdes
myntet i Braunschweig, Hannover,
Oldenburg, Sachsen och en stor del af de mindre
staterna. I Bajern, der förut af en
köllner mark fint silfver erhölls 24>/2 floriner
(— gulden), slås nu 52’/2 floriner af V2
kilogramm. Silfverqvantiteten uti Bäjerns
myntenhet har således blifvit minskad med
ungefär samma procent som den Preussiska.
Lika med det Bäjerska äro mynten uti
*) Denna, samt derpå följande uppgifter om
Tysklands mynt, äro hemtade dels ur "Beitragzur Technik
des Miinzwesens von Karl Karmarsch — erstem
Direktor der Polytechnischen Schule zu Hannover, 1856",
och dels ur "Éapport adressé ä Son Exc. Monsieur de
Knajévitseh, Ministre des Finances, par A. T. Kupffer
délégué de la Bussie ä la réuriion de Bradford, 1859."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
