- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1861 /
315

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

315’

ll:o Upplånande af medel för att lösa
do-nationsbönderne i Wiborgs län till
skatte;

12:o Bidrag af städerna till skolverket;
13:o Räntepersedle omsättningen;
14:o B. B. 26: 2 och 4.

Slutligen finnas under punkten 52
sammanförda icke mindre än 14 ekonomiska
frågor af stor vigt, hvilka ensamt för sig
kunde gifva en landtdag arbete för tre
månader.

General Guvernören har öfver dessa
frågor afgifvit ett skriftligt utlåtande, deri
han finner en hvar af dem vara förtjent af
H. K. M:s höga uppmärksamhet, men som
uppgörandet af förslag till författningar uti
alla dessa frågor skulle fordra en alltför
lång tid, anser General Guvernören frågorna
böra upptagas och behandlas i följande
ordning:

l:o Främst de allmänna hushållningen
rörande frågorna;
2:o En del judiciella frågor;
3:o Kyrkolagen rörande presterskapets
aflöning;

4:o Nedsättande af en komité för
utarbetande af en ny sjölag.

I utskotts-frågan.

Då man numera talar om utskottet, är det
klart att frågan snart blir om hr J. W. S., ty
ban har haft den omsorgen att identifiera
sin person ined denna sak och att ställa
sig sjelf, såsom vanligt, i främsta rummet.
Att hvarken saken eller ban sjelf kan
något derpå vinna, torde lätt vara insedt.
Hr J. W. S. har, för att äfven i öfrigt
göra frågan till en personlig, dragit in
några andra namngifna personligheter —
alla, liksom han, endast obetydande
individer bland det folk, hvars "vaknade
politiska medvetande" synes vara J. W. S. en
nagel i ögat. Att vara bland de sålunda
utpekades antal skall undertecknad alltid
anse vara för sig till evärdelig heder. I
sjelfva verket har jag också lagt för
mycken vigt vid mitt uppträdande mot hr J.

W. S. för att jag skulle önska att
detsamma kunde i historien förgätas. Jag är
derföre hr J. W. S. tack skyldig för det
han med alla bokstäfver utsatt mitt namn,
ehuruväl detta, i hvarje händelse, icke torde
förblifvit okändt, ty det finnes nog dem,
som taga reda på signatyrerne till artiklar,
hvilka i fosterlandets politiska
angelägenheter djerfvas uttala ett modigt ord. Att
jag var den, som först i Finland
offentligen blottade br J. W. S:s taktik, skall jag
städse räkna mig till ära. Men då hr J.
W. S. vill tillräkna mig och mina
lika-tänkande medbröder inom pressen — samt
det lilla vi uti tryck kunnat uttala — bela
denna i Finland som bäst pågående rörelse
af politiskt medvetande, mot hvilken hr
J. W. S. sätter sitt vanmäktiga raseri —
då kan man icke annat än le. Hvad hafva
vi kunnat göra för att blifva förtjenta af
denna heder? Det synes klarligen att hr
J. W. S. numera hörer till dem, som anse
allt kunna åstadkommas genom intriger,
ingenting i handlingens verld härflyta af
sakens egen sanning. Han har dock i dessa
dagar sett alltför tydliga bevis derpå, för
att hans ögon borde öppnas. Äfven det
största litterära anseende och den
utmärktaste publicistiska talang uträtta intet, då
de förfäkta en dålig sak. Hr J. W. S.
har fått skrifva och skrifvit sju stugor
fulla , men finska folket har gått åt helt
annat håll än hans. Men förtjensten har
icke varit vår. Hvad vi kunnat skrifva
har varit ringa och våra ord ha icke
berott af oss. Det är — Gudnås — icke vi,
som "benäget åtagit" oss att "leda landets
öden." Hr J. W. S. tyckes deremot hafva
"åtagit sig" det — men ej gått ut dermed.
Ilinc illae lacrymae!

Hr J. W. S. har emot mig utkastat en
bel mängd af dessa tillmälen, som man
numera är van att brännmärka med
benämningen "medborglig bildning." De röra
mig icke. Det har behagat hr J. W. S.
att icke hysa någon aktning för sina
motståndares öfvertygelse. Jag hyser också
ingen aktning för hans.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:28:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1861/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free