- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1861 /
331

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

331’

oändlighet omfattar vårt sinne och man
står rådlös huruvida man skall beundra
eller beklaga, prisa eller häpna....
Smärtan har troligen aldrig lyckats blifva
åter-gifven skönare och lifligare än här. Från
det första ögonblicket vet man att här ett
rikt och verkligt hopp slocknat. Hvad
betyda mausoleerna etter en fulländad bana
i jembredd med det enkla tempel, som städse
kommer att förkunna en stor förlust, så
mycket kännbarare, som den var den låga
slumpens verk.

Denna märkeliga och smakfulla
byggnad är det enda egentliga minne Paris har
att uppvisa från sednaste dynastins
tidehvarf, under hvilket man fortfor med det
redan af Napoleon I påbegynta
förfarandet, att undanflytta allt gammalt och
förbrukadt, och hvilket nuförtiden nått sin
höjd.

Med undantag af sina kyrkor, hvilka
äfven undergå serdeles grundliga
reparationer och derigenom nästan förneka sitt
åldriga ursprung, har staden knappt
någon betydande byggnad — ty hvem fäster
sig väl vid Pörte S:t Martin eller S:t
Denis ? — eller någon egendomlighet i sin yttre
skepnad, af tidigare datum än
revolutionen. Det är som om nationens lynne
önskade lösslita sig från den bourboniska
tiden med samma ifver, som den med
hvilken man ödelade Bastillen. Alla
byggnadsåtgärder för det närvarande åsyfta främst
det allmänna intresset och den tid är förbi,
då statsmedlen användes till uppförande af
nya slott åt högra eller venstra handens
drottningar f"Les reines cle la main gauche"
heter ett nytt arbete af den bekante
historikern Gapéfigue, innehållande en serie af
biografier börjande med Agnes Sorel ända
till M:me Pompadour).

Som jag redan nämnde är det egentligen
under de sednaste tiderna arbetet med
Paris’ omskapning tagit ordentlig fart.
Främsta rummet intager här Louvrens
tillbyggnader, som förena detta slott med
Tuilerierna. Den grandiosa borggården, som
torde vara utan motstycke i bela Europa,
är å sin östra hälft begränsad af arkader,
ofvanom hvilka Frankrikes stora män i
alla kulturgrenar genom bildstoder äro
för-herrligade. Thyvärr har man vid denna
uppställning hvarken iakttagit den
kronologiska eller någon annan ordning, som
kunde underlätta öfverblicken af det hela;
derigenom uppstår bland annat den
lustiga tillfälligheten, att Bossuet i bela sin

hierarchiska ståt fått sig till granne den
käringaktiga Voltaire.

Mången torde väl under den allmänna
renovationen finna det förvånande att
tui-lerislottet, med undantag af den
ofvannämnde tillbyggnaden, förblifvit i
oförändradt skick. Men denna omständighet torde
finna tvenne förklaringar: sjelfva slottet
har såsom sådant en minnesrik betydelse
från den epoch, som hvarje fransman
åberopar med en viss, af ett häftigt
klappande hjerta beledsagad stolthet; jag menar
den allmänt kända tragiska, ur hvilken ett
moment så sinnrikt blifvit förherrligadt af
Thorvaldsens skaparehand; vidare har den
första kejsarens residens varit här.
Derjemte kunde den gamla byggnadens
bibehållna skick på ett åskådligt sätt påminna
nationen attdess ledare minst tänker på sig sjelf.

Man har på sin tid mycket gycklat
med "les idées napoleoniennes"; jag tillstår
öppet min obekantskap med dem och vill
gerna låta dem för mig vara ett je ne sais
quoi —, men så mycket vet jag att Paris
är en napoleonisk verklighet. B—n.

Ett par ord angående Iiidtistriföreiiingcu.

Industriföreningen härstädes firar
nästkommande fredag den 25 sitt första
årssammanträde. Vi äro icke i tillfälle att
här egna några ord åt föreningens
verksamhet under årets lopp. Det ligger i
sakens natur, att man icke af ett första års
tillvaro kan fordra några utomordentliga
resultater.

Men den som påminner sig det
allmänna intresse, hvarmed föreningen, så länge
den änna var till endast i förslag,
omfattades, och jemförer detta med den nu
rådande ljumheten, att icke säga
likgiltigheten för hvad som rörer densamma, skall
utan tvifvel med ringa tillfredtställelse blicka
på föreningens verksamhet under det
förgångna året. Första paragrafen af
föreningens stadgar angifver föreningens ändamål
sålunda: "Industriföreningens ändamål är
att söka väcka och underhålla ett nllmämiarc
intresse för industrins förkofran inom
Finland." Man ser häraf att föreningens
syftemål, enligt stadgarne, är ett allmännare
än blott de till föreningen hörande
industriidkares förkofran uti insigter och
ömsesidiga meddelande af vunnen erfarenhet.
Dess mål är "ett allmännare intresse för
industrins förkofran inom’Finland19 med
andra ord väckande och underhållande af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:28:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1861/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free