Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAPPERSLYKTAN.
Utgifves hvarje Måndag
eller första helgfria
dag i veckan,
kl. 12.
1861.
U 45.
ftlflingfors tett U f øtmnbtr.
Pris: för helt är 2 rub. s:r;
för halft år 1 rub.;
för lösa numror
ö kop.
Tidningens utgifvande af
vanliga orsaker fördröjdt.
Bref från Paris.
COm husdjur och en ny zoologisk trädgård.)
Kaulbachs geniala pensel har skapat en
under namn af "Babels fall" känd tafla,
som framställer menniskoslägtets spridning
öfver jorden. Behandlingen är naturligtvis
allegorisk. De tre hufvudracerna äro
representerade i karakteristiska grupper, som
utgöra taflans framstående delar. Till
venster ser man den gula Asiaten, som går
att till fjerran rymder sprida sitt
näringsfång såsom herde och åkerbrukare; uti
hans grupp ser man äfven ett par
kraftiga oxar. De mörkfärgade Afrikanarne
utgöra medelgruppen; insvepte i sine hvita
burnus, sittande på den ihärdiga
kamelen, tåga de ut i öknens oändlighet.
Gruppen till höger visar den blifvande
Européens athletiska, ungdomliga gestalt, som
tyckes i smidighet, ädel hållning ocb
modig otålighet täfla med den af honom
kufvade hästen. Sagan om Babels fall
antyder, i en sådan uppfattning, bland annat
den vigtiga omständigheten, att
menniskorna, redan innan de ega historisk
betydelse, hunnit till en hög kulturgrad,
hvarigenom mångfaldiga behöfs tillfredsställande
är dem garanteradt. De hafva framförallt
redan vunnit väldet öfver en del djur, hvilka
derigenom förvandlat sitt ursprungliga vä-
sende och blifvit menniskans oskattbaraste
bundsförvandter. Det öfverstiger historiens
gränser att ihågkomma denna menniskans
stora bragd, hvars resultat äro de s. k.
husdjuren. Kaulbachs tafla antyder blott de
vigtigaste kulturdjur, som varit menniskans
ledsagare vid hennes upptäcktsfärder
efter nya bostäder. Äfven våra öfriga
husdjur hafva vandrat jorden kring i
menniskans tjenst. Hunden, ansedd som helig
hos Arierna, torde vara hemma i
Ostindien ; den af Aegyptierna dyrkade katten
härstammar från Nubien; de vanliga
hönsen anses komma från Asien, dit man
äfven försätter de flesta öfriga husdjurs hem.
Detta är emedlertid blott och bart
antaganden, ty man vet icke när ocb hvar
dessa husdjur först trädt i menniskans tjenst
och det är först såsom sådana vi känna
dem och som de blifvit spridda öfver
jordklotet till de mest olika klimater, der de
äfven undergått en egendomlig national och
lokal transformation. Man kan säga, att
husdjuren utgöra något gifvet för hvarje
kulturkrets, att de vigtigaste kulturdjur
knappast kunna saknas i någon trakt, der
kulturen är betydande, eller ersättas af
andra nya eller ökas till sitt antal.
Man frågar sig derföre, något förvånad,
hvad gagn det kan medföra, att man vid
Boulognerskogen i Paris för någon tid
sedan inrättat en ny zoologisk trädgård, hvars
ändamål säges vara att aklimatisera,
mångfaldiga och utsprida alla sådana till
Europa införda djurarter, hvilka visa sig för.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
