- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1861 /
375

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

375’

böra uttrycka ett ogillande deraf att icke
heller Litteraturbladet tillbörligen afsett
det tillständiga i polemik." Det
framgår häraf, att man haft plakatet färdigt
uppsatt och "anmodat" personer att
benäget underteckna detsamma. En
kompromiss plägar annars förut sammanträda till
diskussion af tvistefrågan, innan
utlåtandet uppsättes. Här synes diskussionen
hafva skett först sedan namnen blifvit
undertecknade.

Hr Brunou, hvars lösen år "full
rättvisa", synes icke hafva betänkt, att
följderna af processens utgång voro något
olika för en hvar af de män, hvilka han
genom sitt visa utslag hvardera "ogillade."
Om man utan vidare granskning ville
medgifva att hr A. Schauman och Kanslirådet
Snellman hvardera utöst ärekränkande
tillmälen mot hvarannan (hvilket, åtminstone
hvad den sednare vidkommer, ej kan
bestridas), så har dock den förre med kraft
och framgång fört talan för en sak, som
måste ligga hvarje finne varmt om hjertat.
Den sak han fört har varit det Rättas och
Fosterlandets, medan Snellman hela tiden
fört sin egen, d. v. s. "förklarat" några
olyckligt tvetydiga uttryck — huruvida
sedan förklaringarne utfallit tillfredsställande
eller icke, må lemnas derhän. Men om nu
också hr Kanslirådet "förklarat" si g aldrig

o o

så tillfredsställande, kunna vi icke se,
hvarföre hans motståndare skulle behöfva
nedlägga pennan, för det striden blifvit förd
i en ton, som Litteraturbladet så särdeles
väl genom sin polemiska taktik vet att
framkalla.

Hvad skulle hr Brunou och konsorter
säga om följande förslag till utöfvande af
"full rättvisa": Ilr Kanslirådet Snellman
nedlägger för evigt sin penna, ifall sexton
personer genom sina namns undersättande
intyga, att de finna lians uppträdande i
utskottsfrågan oförsvarligt.

Månne väl den person, som ville åtaga
sig att samla underskrifter (det blefve
kanske icke så mödosamt!) till en adress i
nämnde syftning, äfvensom de, hvilka —

med eller utan reservation —
undertecknade densamma, kunde anses, om och de
uppträdde i "allmänna vettets namn", handla
ädelt och välbetänkt?!!

Bor alt*

(Af J. II. Kellgren.)
En Turkisk Bel-Esprit var dristig nog en gång
Att något fritt om åsnan Borcih skämta,
om henne9 öron, växt och sång.
Ni vet (som orden stå att hämta
Ur Alkoran), att det var hon som njöt
Den stora lyckan att få bära
Propheten på sin rygg — Propheten i all ära,
Hölj dock poeten för att Borak var ett nöt,
Och såg ej, att de ord man mot en åsna fällde
Egentligen just de andeliga gällde.
Men han bedrog sig — Ha! ni skulle sett, min själ!
Det Museimanska presterskapet
Anfäkta sig och ropa: Slå ihjäl
Den kättarn! häng, bränn upp för smädarn l — lien i

gapet

På Fanatismen förd, han slingrar sig derur,

Får se ett stolt, väl sadladt djur,
En Pegasus med eld i mun och svans och vingar,
Ger så ett hastigt skutt och upp i luften svingar,
Och ropar: "Andans Män! jag går till Snillets Gud
"Att i odödeliga ljud
"En lofsång er till offer bära.
"Af donna sång, så länge verlden står,!
"Skall hvarje Museiman med skräck och vördnad lära,
"Att då man sårar åsnors ära

"Man sårar hela Eder Corps."
^—————■■——

Veckans krönika.

Lördagen den IG November.
Väderleken är gråtmild; men också endast den.
Markens oskuldsfärg har försvunnit; årstiden målar
nu sitt "grått i grått." Måhända skall detta töväder
kunna afhjelpa den redan ganska allvarsamma
vattenbristen uti alla brunnar, öfver hvilken det
fördes klagan från landsorten. Dock lärer marken
vara mycket hårdt tillfrusen, så att endast en
mindre del af flodvattnet kan nedtränga. En god sak
är att den yppiga rågbrodden blef ordentligt
genom-frusen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:28:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1861/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free