Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
411’
rättigheter, eller någonsin anses såsom
nationens beslut och enhälliga mening."
De-putationens medlemmar gillade denna åsigt
och instämde deruti till alla delar.
Audiensdagen nalkades emedlertid. Man
uppsatte och diskuterade det hyllningstal
som dervid borde hållas, och utvalde tillika
en komité för upprättandet af ett
underdånigt memorial till II. M:t, med afseende
å deputationens egentliga bestämmelse.
Den 27 Nov. blefvo de deputerade i
hofvagnar uppförda till audiens hos II. M.
Kejsaren. Efter en stund infördes de i
kejsarens kabinett, dur endast utrikes
ministerns adjoint, Grefve Soltykoff och
Generalen Baron Sprentporten voro
närvarande. Monarken emottog deputationen
med vänlighet. Ordföranden tolkade den
känsla, "med hvilken medlemmarne af en
fri men lagbunden nation, mindre känd
genom förvånande bedrifter, än
namnkunnig genom sin trohet, hvaruppå den under
de 600 år Finland varit förenadt med
Sverige alltid gifvit bevis", i dag stod vid
Hans Kejserliga Majestäts thron. Tillika
frambar deputationen sin underdåniga
erkänsla för den nådiga försäkran dem
blifvit gifven. Monarken svarade med några
O O
ord på ordförandens tal, försäkrade
Finland om sin fortfarande nåd, sin föresats,
att bibehålla religion,’ lagar, frihet och
privilegier. Särskildt försäkrade kejsaren
bönderne, att de aldrig behöfde frukta att
blifva i likhet med ryska bönder. Sedan
alla blifvit presenterade och H. M:t talat
vid dem, fick deputationen afträda.
Det af ordföranden för deputationen
inför thronen hållna tal, finnes i
proto-kollerna intaget på svenska och franska
språken.
Några dagar efter denna audiens,
uppvaktade deputationen de öfriga
medlemmarne af Jet kejserliga huset; vid hvarje
af dessa tillfällen höll ordföranden, ä de
öfrigas vägnar, ett kort tal.
Den 2:dra December var bela
deputationen uppkallad till en bal hos II. M.
Enkekejsarinnan. En af medlemmarne upp-
tager i sin dagbok härom följande: "Bland
hela den granna skaran voro väl våra
bönder ett särdeles phenomen, som förut aldrig
skådats inom detta palats. De gjorde
allas förundran och buro sig ganska
skickligt åt och voro säkert mera respektabla
än de flesta.... Kl. 1 var sonpern. Ett
särskildt bord var anrättadt för
deputerade af finska nationen. Under sonpern gick
kejsarinnan kring till gästerna, talte vid
alla med vänlighet och var i synnerhet
mån om bönderna." Under sin från
öfverläggningar och formaliteter lediga tid,
voro deputerade upptagne med beseendet
af stadens märkvärdigheter och
inrättningar. Några inbjudningar till
middagsmåltider uteblefvo heller icke.
Men vi återvända till
öfverläggningar-ne. Det redan omnämnde memorialets
redaktion var redan färdig och gillades
af deputationen. Dess innehåll var
hufvudsakligen följande: Deputationen
uttrycker deruti vördnads och tacksamhets
bety-gelser för den välvilja, hvarmed H. K. M:t
omfattat det finska folket, äfvensom sin
förtröstan till H. K. M:ts mildhet och
ädelmod. Den framställer vidare i
underdånighet" de hinder, som1 synas möta
föremålet af deras beskickning." Den redogör
för 1617 och 1723 års riksdagsordningar,
hvilka såsom grundlag från äldre tider
blifvit fastställda, och uti hvilka då fråga
varit om landets gemensamma ärender, en
offentlig kungörelse af regenten fordras för
sammankallandet af ständerna, i den
ordning för Ridderskapet och Adeln, som 1626
och 1778 års riddarhusordningar bestämma.
De i stöd af- ofvannämnde riksdags- och
riddarhusordningar sammankallade
representanter utgöra rikets ständer, och, jemte
regenten, den lagstiftande makten.
Deputationen, "eldad af kärlek för
fäderneslandet, uppfylld af vördnad för II. K. M:ts
höga person, skulle ej ett ögonblick tveka
att, efter yttersta förstånd, uppgifva de
medel, som den tror för sitt lands fiamtida
väl vara nödiga att vidtaga, om sättet
hvarigenom de blifvit utsedda, vore enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
