Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efter - XXVI. Ett poëm af Béranger och hans afsägelsebref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
299
mån förtjenst såsom poet, så hören mig, jag ber
er derom!
I Mina år; min nyckfulla helga; mina sinnegva-
dry vilin- genom en dyrköpt långvarig sjelfståri-
dighet’’bortskåmda karakter gör för mig omöjlig
-den alltför hedrande rollen; som I viljen ålåega
mig: ’Hafren I icke gissat det, kårce medborgare?
Jag kan icke lefva och tånka annat: ån i enslig-
heten. Ja, det år henne jag har att tåcka för
det lilla sunda förnuft, för hvilket man stundom
berömt mig. ’ Midt i bullret och rörelsen år jag
icke mer’ densamme ; och det-såkraste såttet att
förirra mitt ’ arma förstånd, ifrån hvilket må-
’håndw mer ån ctt godt råd utgått, vore att sätta
nig på bånkarne i en stor församling. Der,
trumpen och stum, skulle jag nedtrampas af dem
’somr åflades om tribunen, i hvilken jag vore oför-
imögern: att uppstiga. Uppsåtta, tala ,’ äfven låsa
inför publiken, dertill år jag oförmögen, och för
Hår börjar publiken, då jag ser mera ån tio per-
söner: "En tilldragelse i mitt Hf, illa tydd af
mera &n en, har derpå gifvit er tillråckligt prof.
c.En ’ taburett: i: franska ’akademien,- denna
mmmnokunniga > korporation, den enda i sitt slag
och visserligen: den’ vackraste belöning, som:’efi
författare kan ’efterstråfva : nåvål! derma heder har
j&g beständigt vågrat att söka, emedan jag vet,
utt: miha karakters- och sinnesvanor icke skulle
kunna finna sig vid de samfundsbruk, hvilka dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
