Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efter - XXVI. Ett poëm af Béranger och hans afsägelsebref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
301
: Men nu till de idéer, som jag kunnat fatta i
min enslighet, för att föra lyckligt fram det de-
mokratiska stråfvandet, som Gud ålagt Frankrike,
till fördel” för andra nationer, dess älskade sy-
skon. Skulle jag då icke alltid hafva tillräckligt
vånner i våra församlingar, för att dessa idéer
skulle der utveckla sig, om de i verkligheten för-
tjente uppmärksamhet? Mitt blyga ord skulle kom-
promettera dem; men dessa vånner skola göra
dem gållande. Det behöfs unga sinnen, unga
hjertan, för att besegra alla de hinder, som ’det
goda man bör göra ånnu möter. Skulle då icke
hågra ibland dessa hjertan vara öppna för mig?
"Jag besvår er då, kåre medborgare, lemnen
mig i min enslighet. Jag har varit profet, så-
gen I. Nåvål, lemnom då profeten åt ödemar-
ken. Petter Eremiten blef den såmste anföraren
för korståget, som han så modigt predikat, oak-
tadt han hade till vapenbroder den tappre Gau-
thier — sans-avoir, som den tidens rike kallade
honom.
" Dessutom, år det icke klokt att i en tidpunkt,
då så många påstå sig dugliga till allt, en och
"annan gifver ett exempel att han vet sig vara
ingenting? Naturen har skapat mig för det slags
anvåndbarhet, som icke våcker någons afund. :
’ Slutligen; kåre medborgare! måtte segrens rus
icke förleda er. I kunnen ånnu behöfva, att man
åter upplyfter edert mod, att man återupplifvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
