Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 Névrose, bloddrickning, blodbadning och morfinomani.
Från det ögonblick denna fresterska kommit inom hennes
sängkammardörr, blir den steg för steg hela hennes lifs innehåll. Efter
åtta månaders förlopp är det icke ett, utan 50—60 centigram om
dagen hon begagnar. Omkring de ställen, der hon brukar göra
insprutningania, bilda sig små förtätningar af en ärtas storlek. De
urarta småningom till bölder, som rinna. Och hvarje ny böld och
hvarje varström med tillhörande vilda hallucinationer beskrifvas
detaljeradt. Läkarnes konsultationer, deras försök att rädda henne,
hennes återfall och hennes slut som en vämjelig klump ruttet kött,
alla de ohyggliga utdunstningarna och uttömningarna, allt serveras
läsarne som i en medicinsk tidskrift. Det är som diktverk
naturligtvis en dålig bok, men den har ändå väckt ganska mycket
uppseende. Den mondaina parisiska damverlden slukar den, derför att
det är deras egen eller åtminstone deras bekantas och väninnors
sjukdom den föreläser öfver. Det fins inom deras verld ingen krets,
från hvilken ej morfinomanien hämtar offer.
Dö dess patienter ej af morfinens gift, är det endast derför
att de innan dess sjelfva ha tagit lifvet af sig. Om verkligt
tillfrisknande kan det nästan ej bli fråga. Morfinen har det
gemensamt med alkoholen, att när man en gång har vant sig vid den,
medför det lika stora rubbningar i organismen att undvara den
som att missbruka den. Tillfredsställa en lidelse betyder ofelbart
att gå döden till mötes, icke tillfredsställa den betyder att göra det
kanske ännu hastigare. Doktor Ball har i sammanhang med sina
föreläsningar gjort intressanta experiment på dårhuset Sainte-Anne
för att visa, hvad vetenskapen var i stånd till att uträtta mot den
nye fienden. Det har lyckats honom genom att gradvis förminska
morfinransonerna och ersätta dem med andra, mindre farliga
narkotiska medel : kloral, alkohol och kaffe, att för en tid återuppväcka
medvetande och intelligens hos morfinomaner, som redan voro så
godt som halfdöda. Dessa försök ha sitt värde, men i sista
instansen bekräfta de endast obotligheten. Morfinomanien har kommit
som ett nödvändigt resultat af pariserexistensens vie surchauffée.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
