Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Gethsemane ett sådant ord, som är ägnadt att föra en
syndare till sinnes hans andeliga elände och olycksalighet.
Ty hvaraf framgår väl tydligare syndens förskräcklighet
och den jämmer, den med sig hafver, än af den bittra
dödsångest, som Jesus erfor i sin heliga själ, när all
världens syndabörda tryckte Honom neder till jorden? Och
hvar vill du tydligare se Guds rättfärdiga vrede öfver
synden och den dom, som du med dina synder förtjänt,
uppenbar än i den svåra lidandeskalken, som i
Gethsemane ådömdes syndares ställföreträdare Jesus, och som
Han ock därpå för våra synders skull måste utdricka allt
intill dräggen? — Si, när ordet härom får rätt tränga
in i samvetet och den förskräckta människan tryckes till
jorden af syndaskulden, den hon ser vara stor allt upp
till himmelen, si, då bör det för henne vara en tröst, att
Jesus i Gethsemane tagit densamma på sig och för dess
afplanande låtit sitt blod rinna. Det oroliga hjärtat har
dock svårt för att fasthålla denna ljufliga trösten, innan
otrosinkasten bringats till tystnad genom kraften af
evangelii försäkringar och löften och seendet efter bättringens
gärningar och tårar gifvit vika för seendet på Jesus allena
och Hans förtjänst. Men sedan tron blifvit i hjärtat
upptänd, så att den salighetssökande människan lärt att med
ett fortfarande begär och förlitande hålla sig till Jesus
såsom sin trofaste och fullkomlige Frälsare, så länder Jesu
lidande i Gethsemane henne till en härlig tröst, när helst
hon råkar i nöd still sin själ. Äfven den troende
människan får nämligen i mångahanda måtto erfara nöd och
bedröfvelse af sitt fördärf, af satans hot och frestelser, af
otroskvarlefvor och at egenviljans jyttringar och detta så
mycket mer, i samma mån hon är efterlåten i
efterkommandet af Jesu förmaning till sina lärjungar att vaka och
bedja, att de icke måtte falla i frestelse. Men så länge
hon i en daglig trostillflykt ser på den lidande Frälsaren,
slipper hon att sakna hjälp och tröst. När synden gör
henne ett sorgse mod, så finner hon då en ljuflig hugnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
