Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
därför göra de, hvad de kunna, för att förhindra en ren och
klar evangelii förkunnelse om Jesus såsom död och
begrafven för syndares frälsning, äfven om de icke numera skulle
djärfvas att rent af stämpla Honom såsom en förförare.
3:o. I grafven hvilade Jesus i ro oeh frid af all sin verk.
När Gud på sex dagar skapat himmel och jord,
hvilade Han, heter det, på sjunde dagen af all sin verk, som
Han skapat och gjort. Så hvilade ock vår Frälsare i
grafven, sedan Han på korset uttalat sitt »det är fullkomnadt-»
och därefter befallt sin ande i den himmelske Faderns
händer. Hade Han förut på jorden fått utstå vedermöda
alltifrån flykten till Egypten undan den grymme Herodes,
intill dess Han på sin dödsdag släpades från domstol till
domstol och omsider fästades vid korset, så fick Han nu
omsider hvila ut i grafven. Hans själ, som för våra
synders skull i Gethsemane och i synnerhet under de trenne
timmarnes öfvergifven het på korset med bitter ångest
smakat, hvad det vill säga att vara en förbannelse inför Gud,
smakade nu den ljufligaste frid i åtnjutandet af Faderns
kärlek och välbehag. Och Hans heliga kropp, som förut lidit
de plågsammaste marter och den skymfligaste medfart, var
nu, där den hvilade i grafven innanför den stora sten, som
vältats för grafvens dörr, och som väl enligt fiendernas
begäran men i själfva verket enligt Guds visa bestyrande
förseglats med Pilati ring, väl skyddad för all vidare misshandling.
4:o. I grafven såg Jesus ej förgängelsen.
Hade Jesus, då Han på korset uppgaf sin ande, haft
vore det ock blott en enda af världens alla synder hvilande
på sig, för hvilken Han ej tillfullo försonat, så hade
Han måst blifva i döden och äfven måst undergå
förgängelsen. Men då Han i döden kunde utbrista: Det är
fullkomnadt, så var öfverträdelsen förtagen och synden
betäckt och missgärningen försonad och den eviga
rättfärdigheten framhafd. Därmed var också döden af Honom för
oss öfvervunnen såsom ett syndens straff, såsom den ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
