Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pastorns Åke på svältkur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
vattnet, klättrade upp i farkosten och började med
ett gammalt, nästan bottenlöst öskar ösa båten läns.
Ja, det värsta fick hon väl bort, men smutsen stan-
o
nade förstås kvar, och så lossade de då ekan, Ake
klef försiktigt i och flickan satte sig vid årorna.
Nu skulle han väl snart vara framme.
Men det gick ingenstans. Det var som jäntan
sagt, det var lågt vatten, nästan för lågt ändå.
Med förenade krafter och sedan Åkes öfverrock,
som han lagt ifrån sig i bakstammen, vid en öfver-
halning fallit ner på den smutsiga bottnen, kommo
de ändtligen flott och sköto nu med god fart öfver
den breda ån. Ett par gånger hollo de på att
fastna igen, men Åke gjorde sig så lätt som möj-
ligt och flickan arbetade oförtrutet, så att de till
sist nådde andra stranden.
Men där gick det inte att lägga till, det var för
grandt, och Åke funderade på att ta af sig skor
och strumpor och med uppkaflade byxor, som då
han var pojke i världen, vada i land, då de efter
många svängningar och manövrer nådde aktern på
en af Gullboekorna. Han kraflade sig ombord, tog
farväl af sin rodderska, och stod ändtligen på fast
mark och med Gullbo, det rika Gullbo, framför sig.
Snart, snart skulle hans vedermödor taga slut!
Gullbo-August, nämndemannens son och Akes
blifvande värd, hade flyttat upp sina hus från å-
kanten till midten af byn, men det var ingen nöd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
