Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fnysen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Visst hundan tänker jag det!» röt Per Erssom.
»Men int åt dig, det säger jag dig! Stick inte sta!»
»He he he!» skrattade Petter Hedman lugnt,
medan Per Ersson skämdes litet smått för sin häf-
tighet. »Sämre karl kan ni få! En kanske, som
int duger att göra en sko en gång!»
Och så drog han lika gladelig som förut sin
becktråd genom lädret, men Stinas far såg arg ut
en stund tills han kom på den tanken att ta allt
för skämt för att inte stöta sig med mäster.
»Ha ha ha, mäster!» skrattade han litet tillgjordt.
»En ska int spektakla med slikt! Du vet nog, att
skommarns käring alltid har de sämsta skorna, och
det vill jag int att vår Stina ska få!»
Och med det gick han sin väg för att ej hindra
arbetets gång och för att ej nödgas ytterligare för-
arga sig på skommarn och hans märkvärdiga an-
språk.
Ja, nog tyckte Petter att flickan var orimligt
däjelig att se på och vettig att tala med och bra
mycket förmer än Greta i kyrkvärdens, men så
snart han kom ifrån gården så bleknade hon bort
för honom, hon, som så mången förut. Ack, det
finns så många blommor i världen och alla äro de
vackra !
Men skommarn gick inte fri i längden. En
vacker söndagseftermiddag, som han väl erinrade
sig i all sin tid, kom kyrkvärds Greta sättandes backen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
