Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guffars-far
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
Han såg på mor och hon såg på honom.
»Ja, det är väl inte omöjligt», nickade hon, som
om hon läst hans tankar. »Vi ska väl ändå–––»
»Just ja», instämde Guffars-far. »Källarbygg-
ningen måste ändå flyttas och byggas om. Den är
trång och källarn är dålig. Vi få lof att göra ifrån
oss alla sådana här arbeten så småningom. Vi ska nog
få i ordning till sist».
Nu var Guffars-far nöjd, ty han visste intet ro-
ligare än att hålla på med att rifva eller bygga
hus. Och källarbyggningen, som nog var trång och
stod litet konstigt till ock, började inom kort under-
gå samma skoningslösa framfart, som för ej så värst
länge sedan drabbat den andra byggningen.
Men den inte endast flyttades på i det närmaste
samma plats, som den andra haft på sin tid, den
byggdes äfven om, tillökades och förnyades och
bytte fason, försågs slutligen med en stor, grannt
utskuren veranda i hvitt och grönt och med ett
rödt tegeltak.
Och en väldig grop grof man under halfva byg-
get och där hvälfdes en källare af ramaste gråsten
med ingång under gafveln inåt gården, ty när man
gjorde nytt och kostade på, så skulle det göras med
besked — det var ju klart.
Och resultatet af det hela blef sannerligen rätt
godt. Maken till hus var det allt ondt om i grän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
