Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En skrifkarl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
Komme han bara i gång med bj^gget så finge han
ju nt förskott och sedan gick det af sig själft.
Han vände sig till både nämndeman och kyrk-
värden och handelsman, och alla tre sade:
»Låna i banken!»
Och då han sporde, om de ville gå i borgen,
så skakade de betänksamt på hufvudet och vredo
på sig och sade att de skullo tänka på saken. Ty
Olle var just inte känd för att vara någon vidare
regal karl i penningväg.
Så att det såg just inte vidare ljust uti
Men snickarn tappade inte modet för det. Han
hade än en pil på sträng och den klickade inte, det
visste han, men han drog sig dock i det längsta för
att använda den. Men så sköt han af den ändå,
och det skulle han aldrig ha gjort!
Johan, äldsta pojken, var väl då en tio år och
sick i skolan, och alla barnen sade att han skref
så bra, och det var han kanske litet stolt öfver.
En afton började fadern fråga honom om skolan
och hvad de gjorde där, om han var duktig i att
läsa, räkna och skrifva och mera sådant, och bad
honom till sist visa sin stil; han hade må veta hört
talas om piltens talang.
Ja, pojken ville förstås visa hvad han dög till,
fick fram en griffeltafla och skref både ett och an-
nat, och bra skref han efter sin ålder, det är då
visst. Och så skulle han visa sin konst med bläck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
