Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dagsmarschens längd var icke om morgonen faststäld och
rastställena icke utprickade i någon på förhand uppgjord
reseplan. Hvar hälst ett vänligt ställe vinkade, hade
vi stigit in och hvilotiden hade äfven den utmätts utan
annan begränsningsprincip än den, att njuta alt godt
och skönt, där sådant mötte. Vi läto i sanning hvar
dag hafva sin omsorg, af en morgondag visste vi ej,
när den kom var det tid att tänka därpå. Men just
härigenom hade vår färd fått ökadt innehåll. Ty då
vi ofta nödgats att söka härbärge utan tillgång till
stort urval, hade vi förts in i de mest olika förhållanden
och därvid mött folklifvet i alla dess former och
skiftningar. Anspråkslösheten i vandringsmannens yttre
företeelse hade öfveralt beredt oss ett välvilligt
mottagande och vi hade funnit, huru mycket närmare
turisten till fots står folket och huru mycket mera
intresse och deltagande han tillvinner sig än den
förnäme resenären.
Det är väl sant att vår färd icke haft att erbjuda
spännande äfventyr, men det vi upplefvat var nog för
att skänka ett rikt innehåll åt vår ferietid. Nybegynnare
som vi voro, hade vi visserligen ofta haft olägenheter
att bekämpa på grund af opraktiska anordningar
i vår utrustning, men dessa skuggsidor voro snart
glömda och såsom ett bestående resultat af vår resa
kvarstod beslutet att ett följande år igen draga ut på
upptäktsfärder i eget land. Dess natur och folk hade
vi börjat lära känna, vi önskade förnya och utvidga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
