Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Giftermål och ekonomiska svårigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då Wallmark en gång meddelar honom sin afsikt att
någonstädes i Stockholms närhet arrendera en liten
landtegendom och slå sig på landtbruk vid sidan af sina
litterära sysselsättningar, afråder Lundblad och beklagar, »att
utsikterna vid Kgl. biblioteket äro så klena«. Han önskar
honom »en bättre plats» samt råder honom »att hitta en
god bok till allmänt bruk att öfversatta, en sådan kan vara
lika god som en liten landtegendom». Wallmark tager
fasta på hans råd och föreslår att öfversätta en »Bakebok»
från tyskan. Men då skrifver Lundblad:
»Bakeboken vet jag ej hvad jag skall säga om; i ett
stort land kunde det gå an, men här är landet litet och
ståndspersoner äro väl de enda att såsom köpare påräkna».
Han föreslår dock Wallmark »att sända subskriptionslistor
till hvarje stift».
Bakeboken kom aldrig till stånd. Wallmark öfversatte
i stället från tyskan »Schellers latinska språklära för skolor»,
och Lundblad ansåg, att han därmed gjort ett bättre val.
En annan gång ursäktar Lundblad sig, att han på
länge ej skrifvit, »men reparationer och förändringar hafva
därtill varit vållande, mitt hus står med utslagna väggar
och ställdt på stöttor. Så går det, när man har hustru och
antagit den nya läran om äkta ståndet, som lyder, att
mannen skall kvinnan underdånig vara, och hon skall vara
hans herre, men låt för all del i världen ej sin fru se detta,
ty hvem i all världen kan veta, om hon ej kunde ta sig
anledning att drifva samma text, och då kunde Tit. komma
att ej stå sig mer än jämt».
Lundblads bref innehöllo ofta meddelanden om de båda
»påkarna», Fredrik och Knut, Wallmarks f. d. elever, och
med fadershjärtats stolthet och glädje uttalade han sig om
Fredriks begåfning och stora framsteg i studier. Den
senare skrifver äfven ofta till sin forne lärare, »min sötaste
herr advokatfiskal», som han ibland kallar honom. Genom
den fortsatta, täta och förtroliga brefväxlingen mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
