Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Wallmarks inträde på den publicistiska banan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvartill jag är reducerad[1], uppoffra trenne timmar om dagen,
skulle i min belägenhet under det återstående af min lifstid
vara en oförrätt mot min familj, emedan min tid är mitt enda
kapital, och jag så mycket mer behöfver hushålla med det
jag har kvar däraf, som det att sluta af mitt svaga bröst
synes bestå i blott osäkra fordringar. Så litet det bör kallas
lycka att efter 11 års trägen tjänst (hvaraf 4 utan lön)
åtnjuta 200 Rdr Rgs och innehafva registrators värdighet, då
så många af mina vänner, vida yngre inom kansliet än jag,
redan äro expeditionssekreterare, och så litet det bör kallas
lycka att ha förlorat en lön, som jag lika med alla andra
på indragning ställda ämbetsmän bort få behålla, tills jag
blifvit befordrad till en bättre, så mycket är jag dock
öfvertygad, att mina obetydliga egenskaper icke förtjänt en större,
men också, jag vågar säga det utan skryt — förtjänt denna
— en omständighet, som i närvarande ögonblick tillfredsställer
mig. Ty, då min räkning med staten således till debet och
kredit går jämt upp, kan jag utan förebråelse af
otacksamhet, helst i den inskränkta väg jag tjänat den, följa hvad
omtanken för min familj och min framtid bjuder mig, och
då jag genom Journalen ser mig kunna äga min tarfliga
utkomst utom dessa 200 Rdr, hoppas jag genom den ledighet
jag vinner kunna mer än dubbelt ersätta denna lön. Jag har
dessutom haft äran säga Ers excellens de särskilda
betänkligheter, som göra min tjänst vid biblioteket mindre
angenäm. Det är verkligen i flere afseenden påkostande för
både Björkegren och mig att se Tit. Malmström i de behof,
hvari han är och måste vara, så länge han förblir vid Kungl.
biblioteket».
Emellertid rådde v. Engeström och äfven Leopold
Wallmark att stå kvar vid biblioteket, och redan följande år, 1811,
då Malmström blifvit utnämnd till kyrkoherde i Sköfde, blef
Wallmark i ledigheten efter honom Kungl. bibliotekarie.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
