Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Wallmarks förhållande till Karl Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-]6
Akademiens dåvarande kansler var v. Engeström, och
i honom ägde Wallmark en mångårig gynnare, då han
alltsedan 1805 varit bibliotekarie vid dennes bibliotek. Han
trodde sig därför säker att nu kunna få denna i ekonomiskt
hänseende rätt förmånliga plats och därtill i en stad, där
han studerat och där han hade många vänner. Han skref
till v. Engeström: »Jag är visserligen rätt olycklig och tycker,
att jag ej bort straffas så hårdt för en oförsiktighet. Ännu
höres ingenting af för mig, om jag får inträda i min
ankarsmedja eller ej. Huru olyckligt för mig att icke äga någon
annan utsikt till utkomst än en sådan — när var ett
litterärt dagblad här i landet något annat — att till och med
behöfva anse det för en lycka och en nåd, som är det mest
obehagliga af alla litterära företag äfven utan afseende på
det ofantliga arbetet». Han ber därefter om excellensens
rekommendation till den lediga sysslan i Lund, där han hade många
vänner, samt tillägger, att han ändå, om så önskades, skulle
fortfara att arbeta för v. Engeströms bibliotek och vistas
vid det någon tid af sommaren.
Men v. Engeström hade i början alla möjliga skäl att
afvända honom från detta beslut, bland andra äfven det, att
han nog snart kunde hoppas att återvinna prinsens nåd.
Då Wallmark försäkrade, att ehuru förlusten däraf var
smärtsam, var det dock hufvudsakligen hoppet om bättre
inkomster och ett angenämare lif, som bestämt detta hans
beslut, yttrade v. Engeström i allvarlig ton:
»Det gör mig verkligen ondt, min vän, att jag vid ett
tillfälle, säkerligen det enda, som erbjudes mig, då jag
möjligen skulle kunna bereda Er hvad Ni anser för lycka,
nödgas förklara, att skäl inträffat, som göra det för mig omöjligt
att därtill medverka».
Då Wallmark bad att få veta dessa skäl, yttrade v.
Engeström:
»Jag kan ej nu säga dem, men skall framdeles göra det».
Wallmark lämnade honom ytterst nedslagen. Försvun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
