Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
Tormod
springer upp på en sten; hären strömmar till för att lyssna,
Ung och båld den bruna hafsörn
breder vingarna ut och svingar
luftens åror lätt och eldigt
öfver hafvets svarta grafvar.
Vida sväfvar han och söker
seger-rof för hjältemodet,
vågar mycket, vinner mera,
vänder så mot hemmets stränder.
Snabb till Norges snöfjäll når han
seglar upp mot vreda klippor,
bygger redet raskt på branten,
borgen högst i hela Norge.
Landet ligger för hans fötter.
Fritt hans klara guldblick famnar
med en ljungeld höjden, djupet,
tusen fjäll och hundra fjordar.
Hvem har rifvit örnens rede,
skändat rummets höga grundval,
så att drotten åter hemlös
måste draga ut på hafven?
Dalens ondskefulla yngel,
afundsfrätt och aldrig mättadt.
Stor är faran för den starke,
som de svagas list föraktar.
Dock — den ädle vänder åter,
sorgen viker ur hans sinne,
vreden växer — retad konung
utan rast till kampen hastar.
Blodig lek skall löna sveket,
som tvang Norges örn att sörja!
Hämdens nordanvind skall hvina
nu kring alla Norges fjällar!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
