- Project Runeberg -  Ran. En dramatisk dikt /
15

(1898) [MARC] Author: Wilhelm Peterson-Berger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag kommer, Ingrid 1

rider fram, men hejdar sig plötsligt

Se, båten däri
Och fjärden är speglande silfverklar —

Helt visst till min lycka den stråten bär
som lockar med glans, så underbar 1

springer af kastar tyglarne åt Bengt

Till borgen med gångarn du rida må!

Själf vill jag dit öfver böljorna nå.

BENGT rider ut

Waldemar stiger i båten och stöter från land.
Står en stund stum betmktande morgonens
skönhet, börjar sedan sakta och i stilla hänryckning:

Full af soliga löften den skimrande
rymden sin blåögda klarhet förnyar,
öfver min väg gå strålarne, timrande
äreportar bland gyllne skyar.

Blommande sommar ler öfver landen
Ängarne dofta och skogarne susa.

Genljud i ijärran jublar på stranden,
jublande stiger min sång mot det ljusa:

Herr Waldemar drager till sitt bröllop.

Rans tärnor osynliga

Hvad äro jordiska fröjder alla
mot dem vi bjudal

Blott skum och skuggor, bleka och kalla.
Härnere skönhetens sjöar svalla,
och njutningens bränningar stiga och falla
och svalkas och sjuda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:30:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pbwran/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free