Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1*5
cotèsule PUsneo att passa till det öfriga? Man måste då, sås. det
synes, tillgripa förklaringen: »sås, jag var under Planci konsulat.» Men
deita är väl blott en nödfallsutväg.
III, 27, 27 & 28. — — — mediasque fraudes
Pattuit audaa.
Utg, öfversätter medias: »i hafvets midt», »ute på djupet»;
granskaren anser, att betydelsen: »henne omgifvande», »rundt omkring
sig» naturligare framgår ur medias. Men i sådant fall vore ju icke
fraudes mediæ, utan Europé media; jfr O v. Met. II, 6: Aeqy,ora
coelarat medias cingentia terras. Det stod, som någon skulle vilja
hemta ur sådana uttryck som t. ex. III, 16, 9f. Aurum per medios
tre satellites ... amat, är tydligen endast skenbart.
På andra ställen torde utg. och granskaren befinnas i sak helt
och hållet öfverensstämma, i hvilket fall den skenbara differensen
berott på ett mindre klart uttryck, hufvudsakligen förorsnkadt af
sträfvandet efter korthet. Den gifna förklaringen af ett eller arinat
ställe har af granskaren ansetts vilja gälla sås. den der lämpligaste
öfversättningen, hvilket icke alltid är händelsen. Så anser utg. i
likhet med granskaren, att profänum III, 1, 1 icke bör öfversättas
med »lågsinnad», ehuru denna egenskap utgör grunden, hvarför
vul-gus är och kallas profanum. Likaledes må lanæ III, 15, 13 heldre
öfversättas med »ull» än med »ullspånad»; intet språk finnes, som
ej medgifver och i vissa fall fordrar, att ètt abstrakt begrepp
betecknas med ett konkret ord. Hufvudsaken är dock, att betydelsen
här fattas icke sås. konkret, t. ex.: »yllekläder», utan sås. abstrakt,
»sysselsättning med ull». Det följande tonsæ gör naturligtvis intet
hinder.
För profundo ore IV, 2, 7 & 8 vågar utg. föreslå
öfversättnin-ningen: »med rik ådra».
Epod. 4, 9. »Vertat=convertat.» Citatet af EpUt. 11,1, 196:
Sive elephas albus vulgi converteret ora, kan möjligen förvilla genom
den skiljaktiget från här ifrågavarande ställe, som det i viss mån
företer. Utg. har velat förebygga förklaringen: vertat—avertat, och
åt det enkla verket vindicera samma betydelse, som convertere har
på anförda ställe, neml.: »förmå någon att vända sin blick åt ett
håll.» Hvem som dertill förmås, och åt hvad håll blicken rigtas,
har utg. till, sås. han hoppas, ringa skada för tydligheten
underlåtit att närmare angifva. Den i dessa, speciejla afsenden mellan de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
