Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
kas vara någorlunda klart urskilda, fortgår man till objekterna, det
vanliga slaget af attributiva bestämning®*, samt de prepositionella
uttrycken. Parallelt inläras de vigtigaste ordklasserna på samma
konkreta och praktiska sätt. Eller ock utgår man från nägon viss
satsdel, till en början någon af hufvuddelarne, från hvilken satsen
utbildas; sedermera äfven från några af de underordnade delarne,
hvarifrån den kompletteras. Dessa sednare öfningar utforas ofta
skriftligt och äro de första försöken på författare-banan. Methoden
är således ungefär densamma, som här i landet vid de läroverk,
der man forstår denna läromethod, blott med den åtskillnad, att vid
de tyska läroverken de synthetiska och skriftliga öfningarne äro
talrikare. Der Latinet förekommer, tages detta språk till hjelp, så
snart lärjungarne deraf inhämtat så pass, att det låter sig göra: och
detta bidrager mycket till att göra kunskapen klar och fast.
Latinet öfvertager snart hela bestyret med den grammatiska analysen.
Sedan den afsedda kunskapen blifvit inhemtad, gör den i sin
ordning den klassiska språkundervisningen en oberäknelig nytta. Läran
om bisatser och förkortade satser plägar inträda på^det stadium,
som motsvarar vår tredje eller Qerde klass; så t. ex. i Johannei
Realskola i Heidelberg, der Jahns Lehrbuch d. Deustch. Sprache
begagnades. Vid »Gymnase protestant» i Strassburg började dessa
öfningar först i den andra klassen, medan man i den första
uteslutande sysselsätter sig med formlära; måhända betingades detta
förhållande deraf, att barnen i denna stad ej tycktes hafva någöt
verkligt modersmål och i fötød deraf hade ett svårt arbete med de tyska
och franska språkformerna. Läroböcker funnos, men syntes mig
endast begagnas dels af läraren, såsom ledning för hans arbete, dels
af lärjungarne, för att inprägla och befästa en redan vunnen
kunskap; inhämtandet af sjelfva begreppen skedde deremot helt och
hållet praktiskt och tillämpningsvis genom en mångfald af exempel.
Lektioner af denna art hörde jag i Göttingen, der man begagnade
Peter, die ersten Grundregeln der Deutsch. Sprache; i Heidelberg,
Jahns Lehrbuch etc.; i Augsburgs Kreiss-Gewerbs-Schule, Wortund
Satzlehre nach Schäzlers Grundriss der Deutsch. Sprache; i München
Wilhelms Gymnasium, der Bauers Satzlehre fortgick genom tre
klasser, samt i Cölner-skolorna, hvarest Rassmanns Lesebuch und
Grammatik låg till grund för öfningarne åtminstone i Realskolan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
