- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Första årgången. 1865 /
187

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

w

visa sig overksamma, om icke det inre hos den lastfull* kan
ombildas. I detta afseende citerade en talare det bekanta yttrandet:
»Gif mig en stor tanke, ajtt jag må lefva vid den», och trodde det
iiästa medlet emot lasten ligga uti väckandet af fosterlandskärlek
och ädla, höga tankar. En talare påpekade, hurusom med
fosterlandskärleken äro nära forbundne frivilliga vapenöfnipgar, hvilka i
physiskt afseende äro särdeles välgörande. Med stt ord: noggrann
vaksamhet och lämplig sysselsättning, lifvande känslor och tankar
och tjenlig physisk vård ansågos såsom de bästa botemedel. Det
bästa af depå alla fann man ükväl uti en sann religiositet. Endast
den, som i tron på sin Frälsare fått ett nytt, rent hjerta, hvarur
den gamla orenheten är aflägsnad, endast den är fullt säker mot
lasten. Bibringandet af en sann och lefvande Gudsfruktan är alltså
liufvudsumman af al lä de reglor, som till lastenà hämmande kunna
föreskrifras. — Sådana medel som kroppsaga och hemska
förespeglingar ogillades helt och hållet, emedan dér redan förut en stark
öfverätning äger rum, det - vore i hög grad olämpligt att genom
sådana medel ännu mer öka densamma. Framför allt måste man
på ett mildt och kärleksfullt, men allvarligt sätt umgås" med de
olyckliga offren för denna last. I sammanhang härmed väcktes
fråga om, huruvida man bör varna för lasten, och en talare
förordade författandet af en bok, som kunde sättas i ungdomens händer
och lemna upplysning i ämnet. Ehuru man trodde, att äfven genom
varning något godt kunde finnas, ansågs dock denna böra ske med stor
försigtighet, aldrig utah att man hade skäl till starka misstankar och
lämpad efter förhållandena. Redan hari ligger ett uttatande emot
en bok i ämnet, emot hvilken en talare särskildt anförde, att den
skulle antingen behandla saken mystiskt, hvarigenom den kunde
gifva näring åt fantasien och skada mer än gagna,, eller ock skulle
den .Öppet och i klara ord omtala alltsammans, hvilket också kunde
medföra vådor. I Öfrigt ansåg han författareskapet i denna väg vara
ett inträde på en slipprig, bana, der föregångarne* exempel ingalunda
manade till efterföljd. Så snart deremot en bestämd misstanke
emot ett barn förekommer, är man pligtig att med kärlek och
medlidande tala med detsamma, stärka dess försvagade vilja att motstå
lasten och hänvisa det till religionen för att söka hjelp. Den direkta
behandling, som i svårare fall bor användas, är olika, men lokala
medel ogillades alldeles. Hufvudsaken är att upptäcka om lasten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:30:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1865/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free