- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Första årgången. 1865 /
228

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

228’

fattning, icke heller äro begreppen subjekt, prædikat m. m. de
synpunkter, som vid dess närmare betraktande lättast falla gossen i
ögonen. Utan föreställningen om den i satsen omtalade tilldragelsen
är den konkreta förnimmelse, som han hos lärjungen framkallar, och
endast betraktad ur de synpunkter, hau såsom tilldragelse erbjuder,
kan han blifva föremål för någon bildande tankeöfning för gossen.
Sålunda vore det utan tvifvel för honom en mera bildande
tankeöfning, att göra sig reda för de omständigheter, under hvilka råttan
kunnat utföra det nämnda orådet, huru ett förnyande deraf må
kunna förekommas m. m , än att efter satslärans anvisning afgöra
huruvida satsen är ren eller full m. m. För att göra detta, måste
gossen nemligen undersöka den sidan af satsen, hvilken endast
genom en abstraktion från dess konkreta innehåll är åtkomlig; och
på fullötändigheten af denna abstraktion beror det följaktligen,
huruvida hela den åsyftade tankeöfningen får något bestämdt föremål
eller ej: i hvilket fall som helst blir det abstrakt. Till bevis på
huru sväfvande och svårfattliga de begrepp äro, med hvilka
lärjuu-gens tanke här skall öfvas, formas och bildas, kunna vi anföra något,
som nyligen inträffat vid ett af våra fullständiga läroverk. En af
dettas äldre lärare, som sjelf undervisat äfven i svensk satslära,
hade en son i 2:dra klassen. Denne hade till uppgift för
hemarbete att upplösa några satser, bland andra den nyssnämnda: »en
råtta gnagde sig in genom golfvet.» Subjekt och prædikat tog gossen
lätt ut, men »mj> och »genom golfvet» kunde han ej rätt inpassa i
de af satsläran gifna termfacken. Hans far hjelpte honom så här:
»in» är adverbial till sättet, »genom golfvet© är adverbial till
rummet. Men, hast du mir gesehen! det var tvärtom. Läraren i
ämnet fann i gossens lösning af den nämnda uppgiften endast tvänne
anmärkningsvärda fel: »m» var adv. till rummet, >>genom golfvet»
adv. till sättet. Yi bestrida icke nyttan af sådana tankeöfniogar
för den som med tanken kan deltaga i dem, men vi bestrida att
de på den spädare skolungdomen kunna utöfva någon i egentlig
mening formellt bildande inflytelse.

Då alltså den nu granskade tillämpningen af den grammatiska
undervisningen i modersmålet med afseende på innehållet hvarken
kan befordra någon verklig kännedom af modersmålet, eller utgöra
någon grundläggning för språkundervisning i allmänhet, och med
afseende på formen icke föranleder någon egentligt bildande tanke-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:30:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1865/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free