Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
byzantiner, fortforo att blandas eller bekämpa hvarandra, till
dess samteliga fördränktes i den stora arabiska
invandringsström, som nådde dessa trakter vid slutet af sjunde århundradet.
För Europa var Nord-Afrika nu ett försvunnet land;
araberna gräfde dock efter skatter i Garthagos ruiner och voro
betänkte på deras återuppbyggande. De skola genom Ludvig den
heliges korståg 1270 från denna tanke hafva blifvit aflägsnade.
Den franska konungen land&de med sina korsfarare i
grannskapet och bemäktigade sig Garthago-halfön. Han bortrycktes här
af pesten, och Ludvig Philip lät i våra dagar till hans minne
uppresa S:t Ludvigs-kapellet på en plats, den beyen af Tunis
öfverlemnat till Frankrike såsom gåfva, och på hvilken
Cartha-gos gamla borg skall hafva stått.
Topographiska studier öfver Garthago gjorde först i förra
århundradet engelska resanden Shaw (1738), som likväl alldeles
for vilse så väl rörande läget som rörande de geographiska
föremålens form. Ehuru i början af detta århundrade rigtigare
åsigter framställdes, hade dock Shaws villfarelser skjutit så djupa
rötter, att de ånyo uppdyka hos sådane män som Bitter, Heeren
och Mannert. Först 1833 framträdde dansken Falbe med sin
förträffliga plan öfver Garthago (Récherches sur Templacement
de CarthageJ; men honom felades emellertid archæologiska
studier, hvarföre fransmannen Dwreau de la Matte företog sig att
komplettera honom medelst ett eget arbete (Récherches sur la
topographie de Garthage, Paris 1835). Denne fransmans brister
härflyta endast deraf, att han aldrig sett stället, utan beskrifvit
det på sin kammare.
I slutet af förra decenniet besöktes Garthago af tvenne
förtjenstfull forskare, engelsmannen Dams och fransmannen
Betdé. Den förre hade till hufvudsyfte att samla antiquiteter
för British Museum; den sednare angifver såsom sitt mål att
breda ljus öfver det puniska Carthagos topographi, någonting
som för Davis åter är en sak af endast underordnad betydelse.
Bådas förtjenstfull arbeten, för ett par år sedan utkomna i
tysk öfversättning, ligga framför oss: det blir ur dem, och vid
behof ur klassikerna, som vi hemta våra materialier till en
topographi öfver det puniska Garthago.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
