Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
emem a vicino locum, id sibi paret sepulcrum, faciat speluncæ
medium quaternis cubitis secundum senos; et medio aperiat ooto
kokim, trina hinc, trina inde et duo e regione illorum» etc.
Märkeligt är att den planritning, som Beulé lemnar öfver en
af honom undersökt grafkammare, på det nogaste
öfverensstämmer med denna beskrifning, till och med i afseende på måtten.
De puniska grafnischerna voro uthuggne ur $n kalksten,
som förmådde utdraga och uppsupa vätskorna från de döda
kropparne, och således var, såsom man sade om stenen vid Assus
nära Troja, en Verklig X&oc «apxo<payos. Att inskjuta liken i
dessa kalkbergets bakugns-kistor var således att öfverlemna
dem åt en säker förgängelse. Nischens öppning tlllslöts
derefter med sten och murbruk samt belades med stuck eller med
en polerad bronsplåt, försedd med inskrift. Efter dessa1 plåtar
finnes dock nu ingenting mera qvar än hålen, hvari de varit
fastade; grafplundrarne hafva längesedan borttagit det öfriga.
’ Att liken före begrafningen undergingo en tvagning eller
præparering, synes af Plautus, som i förorden till sin Poenulm
yttrar: »alter est emortuus ... dico confidentius, quia mihi
pollin-ctor dixit, qui mm pottinæerat.» Grafkammaren var
öfverdragen med stuck* fin, hvit och glänsande, så till tak och väggar,
som till trappgångarne. Hvem erinrar sig icke här judarnes
»bvitmenade grafvar»? Målningar eller färgläggning kunde
Beulé icke upptäcka. Den hvitglänsande ytan hade endast varit
här och der af de blanka bronsplåtarne afbruten. De rikas
grafvar prydas af pelare och arkader samt ordentliga dörrar; i
de fattigas saknas dörrar, till och med trappa, så att man med
ett hopp måste förflytta sig från den yttre marken ned på det
ett par fot lägre liggande golfvet i grafkammaren.
Äfven i det romerska Carthago voro innevånarne till
största delen punier. Dessa talade sina fäders språk, fasthöllo vid
deras seder och lefnadssätt, så att den gamla Baals- och
A-starte-religionen syntes lefva upp igen, till och med till en envis
kamp mot sjelfva den segrande christendomen. En mängd
grafvårdar roed punisk inskrift och puniska religions-symboler, dem
man funnit vid necropolis och på andra ställen af
Carthago-halfön, och som mest tillhöra tiden efter romerska eröfringen,
bära härom vittnesbörd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
