Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
3. Methoden for undervisningen i modersmålet, om än fler-,
faldigt, vexlande i det enskilda, har alltid en gemensam
grundcharak-ter, neml. en praktisk rigtning. Man åsyftar korrekthet och
färdighet i användningen af modersmålet, theoretiserar derför högst litet,
men anställer träget lås-%tal- och skriföfningar redan i nedersta
klassen. I de 3 lägsta klasserna är läseboken medelpunkten for
undervisningen, sedan läsas de klassiska författarnes större arbeten.
Vid läsning af dramatiska arbeten fördelas ofta rolerna *). I en
af de 2 högsta klasserna egnas någon timme i veckan åt
medelhögtysk literatur »Lektyren är här hufvudsak och afsätter af sig
sjelf, utan vidlyftiga ’språkförklaringar, den insigt hos lärjungen,
hvarigenom hans blick småningom öppnas så väl för språkets som
för den fosterländska skaldekonstens historiska minnen.»
Literaturhistorien, rhetoriken och poetiken meddelas muntligen, ej under
form af vanlig lexläsning. Med modersmålets grammatik bråkar
man ej mycket; den lägges icke till grund ens för undervisningen
i modersmålet. Den öfvas och befästas under läsningen af Latinet.
Talöfningar ingå i alla lektioner; hvarje svar bör vara korekt till
form och innehåll; hvarje lärare är såtødes, åtminstone indirekt,
lärare i modersmålet, och bör sjelf uttrycka sig vårdadt samt
tillhålla lärjungarne detsamma. Dessutom hållas på alla stadier
serskilda talöfningar, direkt anlaggda på öfning i modersmålet. I lä?re
klasser bestå dessa i reproduktion af läsöfningar och mundtliga
berättelser; förekommande fel i sak eller ord rättas först sedan lärjungen
slutat. I högre klasser gifves till uppgift att angifva
hufvudinnehållet af något genomgånget större stycke af ett grekiskt elller
latinskt arbete eller något nyare; slutligen föredrag öfver fritt valda
ämnen: efter dess slut göras anmärkningar öfver form, utförande,
uttal etc. Äfven disputationsöfningar och tal vid skolfester. —
Skriföfningar på lägsta stadiet ske dels efter diktamen, med afseende på
orthographi och interpunktion, dels uppsökas och upptecknas de
serskilda ordklasserna i ett förelagdt stycke, dels förvandlas versens
ordföljd till prosans, dels återgifves en af läraren foredragen
berättelse. Dessa öfningar ske på lärorummet; dessutom gifvas
hem-uppgifter hvar fjortonde dag, t. ex. att återgifva lättare berättelser,
beskrifningar, öfversättningar. Derefter komma
dispositions-öfnin-gar, rhetorik. Vanligen upptecknar lärjungen sin disposition
framför hvarje uppsats i sin stilbok* *). I mellanklasserna skrifves en
uppsats hvar 3:dje vecka, i de två högsta en hvarje månad. Det
muntliga diskuterandet och rättandet handhafves med största
noggrannhet. Anvisningar till in ven tion oeh disposition kan -med fördel gif-
*) Detta har ref% funnit vara brukligt äfven vid läsning af Grekiska tragioi
(äfvensom af Terentius) i Preussiska och Sachsiska läroverk, en anordning som
betydligt ökar lärjungarnes interesse och dymedelst föredragets lif.
**) Ref. har sett detta iakttaget äfven nti abiturient-scripta författade vid
Thomas-skolan i Leipzig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
