Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
fOiit au plut; att øamm& bruk af negatiöüen, som i svenska ati^opssatser, ej 3r
alldeles förbjudet; att U n*y <* pas jusquà — qui är likbetydandè med tffus — fnèmé,
t. ex. il n’y a pas jusquà Jupiter dont la conduite fait horreur (— tous lea
die o», Jupiter méme fait horreur); att i detta sista fall ne kan brakas i bisatsen
utan att förändra meningen ; att tout en vid participe présent har ej endast
förstärkande utan ofta adversativ betydelse och utmärker nästan aldrig blott och
bar liktidigbet; att då ett sjelfständigt personal-pronomen står som apposition
till en régime indirect præpositionen framför detsamma aldrig upprepas, men att
expmpel finnas på propositionens upprepande framför ett såsom apposition brukadt
substantiv, då det har bestämd artikel. v N.
Westerriks h. elem.-fåroverk: Delectamenta analytica af J. D.
Smitt. Förf. löser här först det problemet, att finna den koniska sektion, som
med en gifven kroklinie ingår en kontakt af fjerde ordningen, samt applicerar
detta serskilt på det fall att den gifna kroklinien är en logarithmica. Vid denna
geäom sin generalitet utmärkta undersökning bevisar förf. den sats, att alla de
koniska sektioner, hvilka hafva en kontakt af tredje ordningen med en gifven
kroklinie i en och samma punkt, tillika hafva samma tangent, samma
konjugat-diameter till denna tangent och samma längd på den sneda halfparametern.
Vidare angriper förf. det problemet, att finna den andra grads yta, som
med en gifven bugtig yta ingår en kontakt af n:te ordningen och specielt af
fjerde ordningen. Förf. inleder lösningen af detta problem med att bestämma
den andra-grads-yta, som uppfyller nyssnämnde villkor för det fall, då
andra-grads-ytans konstanter refereras till dess tre princip&l-planer. Han lofvar att
framdeles komma med fortsättning. F. W. Hultman.
Sk*ra bi el.-lirorerkx Reseberättelse af P. G. Ålander.
Förf. afhörde under tiden från d. 21 Juni till d. 7 Aug. lektioner i Lübeck,
Hannover, (KölnP) Heidelberg, (Karlsruhe?), Strassburg, (Paria?) München,
Er-langeu och Berlin, och besökte äfven Bonn, Koblenz, Mainz, Basel, Nurnberg,
ehuru utan att der få tillfälle att hospitera. Berättelsen beror först de Tysk*
läroverkens byggnader, deras inredning och utrustning; vidare deras fördelning
i serskilda skolor för den lärda och reala undervisningen, med några enstaka’
undantag. I afseende på lärarnes ställning anmärkes att Direktor*) är fri fråü
den mängd olika bestyr, som våra rektorer ännu hafva; de ega skrifvarebi traden,
och i afseende på den yttre ordningen biträder pedellen. Klassordinariernà hafva
en mera omfattande verksamhet än hos oss och läsa hvar i sin klass de
vigtigaste ämnena (Latin, Grekiska, Tyska): en god inrättning och utan tvifvel
egnad att göra undervisningen mera harmonisk, ehuru förf; yttrar betänkligheter
deremot. Har en lärare tillfälligt förfall, uppehålla de öfriga lärarne efter vis*
ordning undervisningen. Bland tyska disciplinarmedel sätter förf. högt värde på’
»carcer». Derefter redogöres för den dagliga undervisningstiden, bönstunderns
de offentliga examina, censurerna, läroämnenas relativa vigt. Slutligen anställas
*) Titeln »rektor» brukas icke blott i Bayern, utan ock i Sachsen, äfvensom
flerstädes föröfrigt, t. ex. i Halle, i Württemberg, Sehleswig: så ock i de
Schweiziska kantonskolorna. {A).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
