Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
otrøH)) eller verksamt (ftscopstv), så är äfven själen hvilande (i
sömnen) eller verksam. Likasom årcwngfjwj, såsom hvilande
föregår ’den verkande Oetopwc, så föregår själen, såsojn lifvets princip,
de serskilda yttringarna. Detta skiljande af första och andra
en-’telechien är grunden hvarför själen äfven kallas {ovajAfc; (i
förhållande till högre begrepp), likasom ock èrctOTigfjwj i motsats till
ftaopétv kallas iuvafu;: själen är alltså Ivz&kiysui i förhållande till
kroppen, iuvaju<; i förhållande till sina aktuella yttringar. —
Härmed är genusbegreppet gifvet; de följande orden innehålla specifika
bestämningar. Genom owfjmoc får den konkret bestämdhet; ^uotxoo
skiljer själen från entelechien hos ett konstverk, en gudomlighet etc.
cpooixov oàijjLa (i . motsats till en mathematisk kropp) har
rörelseprincipen inom sig sjelf. Genom Suvajmei Clx0VT°C afskiljas de
oorganiska kropparna.
Prof. Christ ville på en annan väg närmare fixera begreppen
sido; och IvteXexeia: IvreXéxeta är ett likartadt begrepp med elöos,
men ett visst moment deraf, och innehåller begreppet verksamhet,
såsom det synonyma åvepyeia visar. Ett dödt tin^ kan kallas etdoc»
Alltså definitionen*, »själen är den genom egen kraft verksamma
idéep hos den för upptagande af denna kraft egnade materien,
kroppen»; d. ä. »själen är lifsprincipen hos ett potentia lefvande
väsende»
Prof. Düntzer behandlade »de stående epitheterna hos Homer».
Bortser man från de bestämmande epitheterna (som skilja beslägtade
föremål från hvarandra), så äro de stående epitheterna af 2 slag:
1) förhöjande, som framhålla föremål såsom i sitt slag utmärkta
och försköna uttrycket, t. ex. xaXoc, ài[Xao<;, tpaiåi[io^ xXutoc
(präktig), fftoc (förträfflig), åoftXoc, péyac, äfvenså uttrycken »gyllene,
purpurne, silfverne», som hos Hom. ej alltid få tagas bokstafliga
Ett sådant epithet står ofta vid blott ett af flera förenade föremål;
2) väsendtliga, som framhålla någon vigtig egenskap hos föremålet,
för att åskådliggöra det, t. ex. ^oxpTg (snö, hagel), ocfOotJ;, xaxoc
(rök), crispi/) (sjukdom), aww;, eupuc, .supooqfuta, èuxxifisvo; (stad):
Dessa epitheter ha intet afseende på-satsens speciella innehåll;
sålunda heter himlen aoxepoeic äfven på ljusa dagen; skeppet fto^
äfven då det står stilla; molnen oxtoevra äfven då de ej äro svarta;
idyapa oxtoevra i allmänhet i motsats till fria luften; Achilleus är
tcodac ü>xü<; äfven när han är i folkförsamlingen, strider med
Agamemnon, eller sitter i tältet. Hafvets epitheter, som syfta på dess
fårs:, lämpas iqke efter den tillfälliga situationen: rcXsiv ini otvcita
fcovtov skiljer sig alltså icke väsendtligt från årc* Yjspoeiöla 7c.
IpXeofrat. Dessa, likasom toetöifc, TtoXto;, afse en och samma mörka
hufvudfärg *). Valet af epithet bestämmes blott af metern; för dess
*) toet&QC erinrar om o&Y]poc toetc, ttpoc toivtcptø; ^poti^rjc säges äfven om
grottor och klippor, qtpoeic om Tartaros; vinet är ipu&poc, men äfven oeh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
