Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
%217
Lyceerna räknade 1865 ett antal af 1179 lärjungar mera än
de egde föregående året, och deras lärjunge-antal tillsammans med
kommunal-colle^ernas utgjorde nära 66,000. Af dessa höra 16,882,
eller 26 procent, till special-kurserna, men proportionen i detta
hänseende är helt annan för de förra än för de senare läroverken,
nemligen 15 procent i lyceerna och 36 procent i
kommunal-colle-gerna. Detta har föranledt en lag under d. 21 Juni 1865, som
tillåter städerna att ombilda sina colleger till secundära
specialskolor. I dylikt syfte hade ock från flera städer framställningar
blifvit gjorda, hvarföre man har skäl att tro, att den nya under^
visningen skall efterhand allt mer antaga den charakter, som bäst
lämpar sig för de lokala behofven.
1864 hade man börjat utsträcka general-inspektionen till
kom-munal-collegerna på samma sätt som den förut brukades vid
lyceerna; 1865 hade 33 af dessa läroverk blifvit föremål för
noggrann iuspektion. I lyceerna har undervisningen i främmande
lefvande språk, musik och teckning i synnerhet fästat
styrelsens-uppmärksamhet. I afseende på det förstnämnda ämnet tror man sig
kunna hoppns stora resultater af en ny undervisnings-method, »la
mé-thode maternelle:» en special-inspektion af kompetenta personer har
visat att methoden lyckas bra i Sixième och Cinquième (vår tredje
och fjerde klass), under det den ännu tager sig mycket
medelmåttigt ut i högre klasser. Emellertid har vid de allmänna täflingarna,
»concours générals», som enligt franskt bruk ega rüm mellan
elever af serskilda städers skolor, det visat sig ingalunda vara
omöjligt att få fransmän att tala sina grannars språk; några hafva vid
dessa täflingar tagit företrädet till och med af elever födda i
Dresden, Hannover, London och Edinburg. Profven, som af blifvande
lärare i dessa språk 1864 blifvit aflagde, ha utfallit högst
tillfredsställande.
För teckningen hade man infört nya mönster, inrättade i
fullkomlig öfverensstämmelse med den geometriska undervisningen.
Börande musiken sträfvar administrationen hufvudsakligen efter att
i hvar normal-skola ega en adjunkt, som grundligen förstår saken
ocli eger förmåga att undervisa utan biträde af någon främmande
lärare. I öfrigt föreskrifves öfnings-ämnenas förläggande på timmar
utom den vanliga skoltiden och ungdomens ordnande i grupper
efter fallenhet och framsteg utan afseende på klassindelningen.
Ministern omtalar vidare, att han ämnar förelägga konseljen
att sätta i verket en lag af d. 21 Juni 186 5,. rörande stiftandet af
en »normal-skola för special-undervisningen», nemligen den i
Cluny,-hvarom under året i franska tidningar förts mycket tal med och mot.
I afseende på den akademiska undervisningen, »enseignement
supérieure omförmäles inrättandet af två nya juridiska fakulteter,
den ena i Nancy, den andra i Douai. Båda hade fullkomligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
