Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
%222
bör läggas på, de gamla språken»; »moderna språk, mathematik och
naturvetenskap böra få större tid»; »Grekiskan bör icke vara
obligatorisk», eller allrahelst »bör den kastas öfver bord» o. s. v.
Emellertid har latinet nu 7 à 8 tim. och grekiskan 6. De förberedande
skolorna äro nu 2 f mer eller mindre fullständiga, af hvilka
ungefär hälften lemnar undervisning i latin 3 år från 2:a klassen och i
grekiska 1 år. Men man klagar öfver bristande jemnhet i
undervisningen och brist på en centralpunkt för det hela.
14) Äfven Basel lider af den olyckliga och häftiga striden
mellan den klassiska och reala rigtningen. Basel eger ett
pædago-gium (högre gymnasium) med 3 klasser (55 lärj.), ett humanistiskt
gymnasium med 6 klasser (402 läij.), ett serskildt realgymnasium
med 10 klasser (398 läij.), samt dessutom en handels-och en
realskola hvardera med 4 klasser.
15) Genf har ett högre gymnasium (2 klasser, 66 lärj.)
utgörande fortsättning af »collége classique» (7 klasser, 3fc4 lärj.),
som grundlades af Calvin, samt ett »collëge industriel et
commer-ciaU (6 klasser, 310 lärj.)
16J Kantonskolan i Solothurn omfattar ett gymnasium med
8 klasser, och en realskola med 5 klasser. En dylik kombination
eger rum i Zürich mellan en humanistisk skola (7 klasser) och en
industriskola (6 klasser); men de hafva till största delen olika
lärare och hvar sin rektor.
Man kan häraf se att de Schweiziska läroverken ickejedas af»
en gemensam princip eller utgöra ett sammanhängande system.
Hvarje kanton har sitt serskilda skolväsende: ett förhållande som är
helt naturligt i ett land, hvars politiska öden varit så mångfaldigt
vexlande och hvars serskilda delar äro så isolerade i följe af olikhet
för författning, religion och språk. Synnerligast efter 1830 har
emellertid öfverallt mycket blifvit gjordt för den högre undervisningen;
för närvarande synas dock flera läroverk vara långt ifrån att ega
behörig fasthet i anseende till organisation och undervisningsplan.
, FJERDE AFDELNINGEN.
Niscella.
I. Till Curtius.
I denna tidskrifts första årgång, häft. 4 och 5, förekommer en
uppsats berörande tvenne ställen ur Curtius, angående hvilka vi
hysa en mening, som icke öfverensstämmer med insändarens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
