- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Andra årgången. 1866 /
234

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

234

lika bekant som egnadt att åt undervisningen gifva denna
fasthet och konseqvens, som aldrig underlåter att medföra
ett godt resultat, lika litet som att göra ett fördelaktigt intryck

Eå den gästande fremlingen. Då en gång under ett besök
os Rekt. Schmid i Stuttgart en fader inträdde, i afsigt att
anmäla sin son till intagning på gymnasiet, var den första
frågan: »Wie weit hat er es imLatein gebracht?» Om
gossens insigter i andra ämnen talades alldeles icke.
Märkvärdigt förefaller oss Svenskar jemväl det interesse för
detta språk, som öfverallt i Tyskland röjes, äfven bland de
icke egentligen lärda samhällsklasserna, och det nit, som,
äfven bland dessa, lägges i dagen, om en rätt grundlig
undervisning i detta språk, hvilket hos oss på intet sätt har
allmänna meningen för sig och, åtminstone af de olärde,
betraktas med fullkomlig likgiltighet. Den nämnde fadren,
till utseendet en handtverksmän, och tydligen utan
närmare insigt i saken, kunde dock fullständigt redogöra för
sonens ståndpunkt i detta ämne, hvilka läroböcker deri hàn
begagnat, huru långt han i hvar och en hunnit o. s. v., och
beklagade, att han uti grammatik och skrifning sannolikt
vore underhaltig, med tillägg, att han nu önskade hans inträde
vid gymnasiet hufvudsakligen för att bereda honom
tillfälle till en rätt grundlig undervisning i nämda språk. Vid
jemnförelse med förhållandet i detta hänseende hos oss,
kunde jag icke undertrycka den reflexionen, att i Tyskland de
klassiska språkens studium rätt länge och rätt ler af tigt
måtte hafva ådagalagt sin förträfflighet som bildningsmedel, då
den redan hunnit blifva så både känd och erkänd äfven
bland folket. I sällskapskretsarne, bland affärsman,
magistratspersoner, läkare, samtalades ofta och med förkärlek
om läroverken, och då alltid först och främst om, ja någon
gång t. o. m. på Latin, hvilket alla gjorde sig en ära af
att förstå. Detta förvånade mig kanske mer än skäligt var,
enär jag alltid borde hafva tagit i betraktande
omöjligheten för de gamla språken att vinna och bibehålla en så
prædominerande ställning vid undervisningen, derest de icke
uppbures af en kompakt opinion.

Man hörer vanligen Tyskarnes method vid
undervisningen i de klassiska språken, i motsats till Fransmännens och
Engelsmännens, charakteriseras såsom företrädesvis abstrakt
grammaticerande. Att den så varit och möjligen flerstädes
ännu är, vågar jag ej bestrida, hvad jag tror mig kunna

Såstå är, att en njodifikation i detta hänseende börjat
inträ-a i syftning att, med inskränkning af det nämnda
förfarandet, gifva läsning af auktorema en större utsträckning. »Det

i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:31:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1866/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free