Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
%271
den för de öfriga casas; vindicerade gemenskap mellan locativ. och
instrumentalis genom det förmedlande sociativa eller comitativa
begreppet; instämde med Curtius rörande bildningen af nom. och
„ acc., men ansåg de öfriga kasusändelserna för potentiella præpositioner.
Ansåg föröfrigt Hartungs princip så till vida berättigad, som det
historiskt gifna språkbruket företer momenter, der denna tendens^
hos kasusbruket varit öfvervägande. — Prof. Ahrens närmade sig
Curtius, men ville lägga betydelsen, icke formen, till grund, och
skiljde mellan logiska och typiska casus. De sednare (med tydlig
lokal betydelse) finnas i skr. fullständigt, i andra språk bristfälligt,
och äro öfverflödiga; de förra äro genit., dat., accus., hvardera med
närmare förhållande till en af de 3 ordklasserna: substant. regerar
genit., adjekt. genit. och dat., verbet alla 3 casus: — Dr. Wagler
försvarade från praktisk synpunkt lokaltheorien. — Prof. Steinthal
anmärkte: Curtius erkänner såsom möjligt att lokala åskådningar,
såsom sinnliga, ligga till grund för kasusbildningen, Lange anser
detta nödvändigt, emedan barnet börjar med lokala åskådningar; men
casus äro ej gjorda af barn: vi stanna sål. vid möjligheten. En
abstrakt rum-kategori är för den sinnliga menniskan omöjlig. Nom.,
acc- och voc. äro de verkliga grundcasus; jémte dessa fanns
ursprungligen en mängd falska casus med lokala betydelser, hvilka småningom
reducerades och uppgingo i genit. och dat. eller ersattes genom
præ-positioner.
Andra allmanna sessionen.
Den 30 Sept. öppnades inför hela församlingen den
germani-stiska sektionen af dess prapses Prof. Zarncke med minnesord öfver
Jacob Grimm, som nära 79 år gammal aflidit kort före mötets början,
Tal. antydde Grimms storartade verksamhet för det Tyska språket
och fornforskningen och öfvergick sedan till betraktelser öfver den
nya sektionens betydelse för det framtida philologiska arbetet, samt
häntydde derpå, att framgången af germanisternas verksamhet
väsendtligen beror af deras förening med romanisterna, hvarigenom den
gemensamma verksamhetskretsen vidgas.
Dr. Mordtmann höll derefter ett föredrag om Zigenarnes historia.
Zigenarne härstamma från Indien, invandrade i Persien i 5 årh.
såsom musikanter och gycklare, i Kappadocien i 9 årh., i Europa
i 14 årh. De mellanliggande tiderna och deras äldsta förhållanden
äro dunkla. Forskningar äro anställda af Pott, Brown, Paspatis,
Hamlin, Seropé Alisban. Deras språk är efter vissa kategorier hemtadt
från olika håll: t. ex. från Indien uttryck för dagliga lifvets behof,
kroppsdelar, födoämnen, himlakroppar etc. Många uttryck, tydande
på en äldre kultur och religion, äro af obekant ursprung, icke
indo-germaniskt. Zigenarne äro derföre troligen före Arierna, och hörde
till de dravidiska folken, Indiens urinvånare, samt ej urspr, noiqadiska.
Deras egen religion oviss, kanske magier, sol- eller eld-dyrkare, under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
