Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.357
kunde göra en straffad djurplågares förföljelse oskadlig, och sjelfva
öfverträdelserna skulle snart både till antal och beskaffenhet
förminskas, om gerpingsmannen finge erfara att han brutit ej endast mot
ett värnlöst djur eller mot en lag, som han kunde hoppas på ett
eller annat sätt hålla i overksamhet, utan mot en kompakt opinion.
Funne sig t. ex. hvarje djurplågare utesluten från umgänget med
hederligt folk, så skulle detta på mången utöfva ett starkare
inflytande än hvilken lag som helst. Att tidningspressen kan för
bildandet af en sådan opinion uträtta mycket, och till och med redan
gjort det, är ofvan antydt; ännu mera direkt verka, enligt
erfarenhetens vittnesbörd, de s. k. djurskydds-föreningarna, hvilka häruti se
det väsendtligaste af sin bestämmelse. Sådana föreningar finnas
numera till stort antal i nästan alla europeiska länder och hafva
utvecklat en högst välgörande verksamhet i mångfaldiga rigtningar.
Så är det bekant, att djurskydds-föreningen i London ej blott
aflö-nar en särskild polispersonal, för att uppspana och till laglig beifran
anmäla förbrytelser mot derstädes gällande lagstadganden i berörde
hänseende, utan ock vid de större backarna i nämnde hufvudstad
underhåller flera hästar, som utan betalning få användas till hjelp
för hårdt lastade dragare. Äfven i andra länder se vi
djurskyddsföreningarna verka genom samma medel, men öfverallt dessutom
genom utgifvande af skrifter till allmänhetens varning och upplysning;
och huru vigtigt detta sednare medel ensamt kan vara, är lätt att
inse, då man betänker, att sannolikt största delen af det lidande,
som onödigtvis tillskyndas djuren, härrör af okunnighet: okunnighet
om huru dessa rätteligen böra behandlas, okunnighet om menniskans
eget välförstådda interesse dervid, ja icke minst okunnighet om det
råa och förnedrande uti att plåga värnlösa varelser, som ega känsla
för smärta, likasom vi, men ej förmåga att säga oss ett förebrående
ord eller ens att ropa på hjelp, ännu mindre att ställa oss till
ansvar.
Men då det gäller en upplysning, som bör blifva allmän i detta
ords fullaste betydelse, är det tvifvelsutan af skolan som man bör
hafva det mesta att hoppas. Der inrotade vanor, egennytta och
lättsinnighet roed förenade krafter sätta sig till motvärn, der har till
och med den klaraste sanning svårt att vinna erkännande. Vanligen
undandrager man sig snart att lyssna-till hvad hon säger, och der
Pædagogisk Tidskrift. 1866. v 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
